Överdriven öppenhet

Trump är en diktator! Det blev kontentan av Nobelpristagaren Bengt Holmströms bidrag till EVA:s (Näringslivets tankesmedja) färska och digra publikation om populism.

Professor Holmströms ord i en bisats om Donald Trump är visserligen hårda, men det riktigt intressanta i hans tankar finns att läsa på annat håll i texten.

När Bengt Holmström resonerar om drivkrafterna bakom populismen kullkastar han det vedertagna kravet på fullständig transparens inom politiken. Han menar att när vi kräver att den politiska beslutsprocessen ska vara totalt genomskinlig så inser vi inte vad det leder till.

Ekonomiprofessorn hävdar att en alltför stor transparens leder till ett politiskt skådespel. I det skådespelet försöker politikerna samla snabba poäng på bekostnad av att koncentrera sig på de mer komplicerade helheterna. Slutresultatet blir att politikerna fokuserar på ytliga fakta och att allmänheten bedömer dem utifrån hur de uppträder snarare än utifrån vad de åstadkommer på längre sikt.

Holmström återkommer ofta till den nya teknologins betydelse för populismen i samhället. Den snabba kommunikationen i de sociala medierna är själva scenen för skådespelet och den osunda transparensen.

Samtidigt är den teknologiska revolutionen i sig en stark drivkraft bakom populismen. Jobben har automatiserats med påföljden att stora grupper måste söka sig till nya branscher. I den här smärtsamma processen söks syndabockar och populisterna är inte sena att peka finger mot den traditionella eliten (demokratiska institutioner inklusive kvalitetsmedierna).

När det gäller lösningsförslagen blir Holmström vagare. Han talar sig varm för att på olika sätt försöka stärka de demokratiska institutionernas roll och öka tilliten till att de folkvalda ska få tid och utrymme att utöva sin expertis. Han drar en lans för acceptansen av större politiska kompromisser, där olika intressenter får igenom en helhet genom att stödja någon annan på ett annat område.

Holmström vädjar också till ett starkt stöd av kvalitetsmedierna, men frågan om mediernas paradoxala roll – när hans önskemål är mindre transparenta beslutsprocesser – förblir obesvarad.

Åtminstone kan jag föreställa mig att Nobelpristagaren log om och när han läste de rubriker som hans tankar i rapporten ledde till. Hela andemeningen i texten var att vi måste fokusera mera på de komplexa frågeställningarna och inte skrapa yta.

Att en stor del av rapporteringen sedan tog fasta på hans bisats om Trump som "diktator" bekräftar att han har en poäng.

Jens Berg fd. chefredaktör för HBL

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33