Över 70 procent av de finlandssvenska förbunden har offentlig finansiering

Viktiga frågor att diskutera vidare är utmaningen med basfinansiering i förhållande till projektfinansiering och utmaningen att driva verksamhet i civilsamhället på svenska som sker i mycket mindre skala än på finska.

Forskningsrapporten "Samspelets regler" som gjorts på uppdrag av fem finlandssvenska stiftelser för att granska stiftelsefinansieringens roll och effekter har lyfts fram i HBL:s ledare (17.4) och i en SPT-artikel (HBL 22.4) och skapar en bra inledning till en nödvändig diskussion kring finansieringen av verksamhet inom tredje sektorn på svenska.

Tyvärr har rapporten gett upphov till några felaktiga generaliseringar som kan få diskussionen att fokusera på fel frågor. I undersökningen har tre svenska och fyra finska "exempelorganisationer" som beskrivs som "kultur- och bildningsorganisationer" studerats. Urvalet av organisationer motiveras i rapporten endast med att de medverkande organisationerna "bjöds in på förslag från stiftelserna". Då de finsk- och svenskspråkiga organisationerna i studien inte är jämförbara blir också jämförelserna problematiska.

De tre finlandssvenska "exempelorganisationerna" som studerats är Luckan, Samarbetsforum och Förbundsarenan. Av dessa har endast Luckan 2019 fått offentlig finansiering. Att utifrån detta som Torsten Fagerholm i ledaren dra slutsatsen att "svenskspråkiga organisationer tenderar att söka finansiering särskilt från de svenskspråkiga stiftelserna. (...) Mången organisation har inte ens sökt offentliga medel" blir fel – detta gäller endast detta snäva och vinklade urval, som redan i begynnelsen grundats för vissa specifika, finlandssvenska behov.

Som jämförelse kan nämnas att av Förbundsarenans 64 medlemmar, som är finlandssvenska förbund och centralorganisationer, har över 70 procent förra året fått offentlig finansiering.

Det är många viktiga och för framtiden avgörande frågor som lyfts fram. Föreningar och förbund vill också själva kontinuerligt utveckla sin verksamhet. Viktiga frågor att diskutera vidare är utmaningen med basfinansiering i förhållande till projektfinansiering och utmaningen att driva verksamhet i civilsamhället på svenska som sker i mycket mindre skala än på finska. Frågor kring hur tredje sektorn överlag, och speciellt på svenska, ska finansieras är viktiga att diskutera. Föreningar och förbund med bred verksamhet som skapar gemenskap och tillit i samhället behövs för att vi alla ska må bra. Förbundsarenans medlemsförbund representerar tillsammans över 900 000 personer. Detta berör oss alla.

Mari Pennanen, verksamhetsledare, Förbundsarenan rf

Svar Oavsett eventuella slagsidor hos urvalet i Cupores utredning – vars slutsatser jag citerar direkt i ledaren – har berörda stiftelsechefer signalerat fullt medhåll. Därför tog de väl också initiativ till utredningen, som utfördes av en trovärdig utomstående instans. Nu får man vägledning och mandat för målmedveten utveckling och förändring.

Allt fler filantroper och stiftelser inspireras av så kallad impact investing, där man åtar sig att systematiskt mäta och rapportera nyttan – resultaten – som genereras. Vilket avtryck gör man? Är slutanvändaren tydligt identifierad, får den inte sina behov tillgodosedda på andra sätt? Å andra sidan går det inte att koka ner genomslag eller kvalitet till entydiga, kvantifierade variabler. Man måste utvärdera på ett mer djuplodande sätt då man finansierar både separata projekt och hela ekosystem.

Torsten Fagerholm, ledarskribent, HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning