Över 50 000 stöder initiativ – vill att riksdagen ska göra döden mindre lukrativ för staten

Fler dör för varje år. Det betyder större inkomster för staten genom arvsskatten. Alla är ändå inte nöjda med utvecklingen.– Jag räknar med heta diskussioner, säger Christian Pundars vars medborgarinitiativ om att slopa arvsskatten landar i riksdagen.

2016 dog nästan 54 000 finländare. Det var det största antalet avlidna sedan 1944 då många dog vid fronten.

Fler döda är en potentiellt god affär för staten. Den har möjlighet att inkassera allt större summor som arvsskatt, särskilt när de dödas genomsnittliga förmögenheter, noggrant noterade i bouppteckningarna, blir allt större.

Staten har haft skiftande hållning till arvsskatten. Ibland har det höjts, ibland sänkts. Nyligen valde regeringen att lindra arvs- och gåvobeskattningen något.

Sänkningen i fjol är ändå inte tillräcklig för alla. Christian Pundars, finlandssvensk studerande i Vasa, står bakom ett medborgarinitiativ om att slopa arvs- och gåvobeskattningen i Finland. Sverige är föredömet. Där slopade man arvsskatten på den dåvarande socialdemokratiska regeringens initiativ 2004. Avsikten var att behålla förmögenheter och företag i landet. Sverige beskattar nu förmögenheter som fåtts i arv först när de säljs. Då gäller sedvanlig skatt vid överlåtelsevinst.

På måndagen nådde Pundars initiativ om att slopa arvsskatten 50 000 underskrifter. Det betyder att riksdagen behandlar initiativet, troligtvis i höst.

– Jag hoppas det går hela vägen och att arvsskatten kan slopas. Jag räknar med heta diskussioner i riksdagen. Frågan delar partierna, säger Pundars.

Christian Pundars i Vasa startade initiativet. Han har en bakgrund i SFP och har ställt upp för partiet i kommunalvalet. Bild: Privat

I initiativet räknar Pundars upp några av argumenten för att slopa arvsskatten:

Arvsskatten är en form av dubbelbeskattning där besparingar och egendom som beskattats tidigare beskattas ytterligare en gång.

Om arvingarna inte har nödvändigt kapital kan de tvingas sälja den ärvda egendomen.

Arvs- och gåvoskatt äventyrar det långsiktiga finländska ägandet genom att försvåra generationsväxlingar.

Vill hellre investera

Familjeföretagarna i Finland har redan länge arbetat för ett slopande av arvs- och gåvobeskattningen. Arvsbeskattningen försvårar generationsväxlingar.

Stefanie Brandt-Tallqvist, femte generationens ägare i familjeföretaget Otto Brandt, säger att arvsskatten försvårar familjeföretagens egentliga verksamhet.

– Tiden och energin som går till osäkerheten kring arvsskatten borde gå till att utveckla bolaget i stället, säger Brandt-Tallqvist.

Brandt uttalade sig på ett frukostseminarium om arvsskatten som Svenska folkpartiet och Svenska bildningsförbundet arrangerade förra veckan.

Generationsväxlingar kräver ofta år av förberedelser för att den nya generationen ska ha råd att ta över företaget.

Till delar handlar frågan om skillnaden mellan likvid och illikvid förmögenhet. Arvsskatt är lätt att ta ut om arvet är i kontanter. Men i företag är egendomen ofta svår att avyttra ens till delar utan att äventyra företagets framtid.

Stefanie Brandt-Tallqvist säger att familjeföretagen just nu kämpar med stora utmaningar med exempelvis digitaliseringen. Företagen borde investera och rekrytera personal i stället för att använda företagets kassa för att säkra generationsväxlingen.

– Företagen behöver ta in helt ny know-how för att klara omvälvningen, säger Brandt-Tallqvist.

Då kan arvsskatten bli ett hinder och andra alternativ än generationsskifte kan bli mer lockande.

– Ett generationsskifte har gjorts svårare än att sälja företaget eller avveckla det, säger Brandt-Tallqvist.

Svårast är generationsväxlingen i familje- och släktföretag där ägandet är splittrat. Om ägarandelarna är mindre än tio procent får man inga lättnader i arvsbeskattningen.

"Bevara arvsskatten"

De som vill behålla arvsskatten ser den som en utjämnande skatt som fungerar.

– Klyftorna i samhället har vuxit. Arvsskatten är ett av de verktyg som vi fortfarande har för att motverka utvecklingen, säger Viktor Kock, ordförande för Finlands svenska socialdemokrater.

Kock anser att arvsskatten i Finland är på en globalt låg nivå och att den sällan slår för hårt mot någon. Han ger ett jordbruk som värderas till en miljon som exempel. Kock räknar med att arvsskatten kan bli 60 000–70 000 euro vid ett sådant jordbruks generationsväxling.

– Visst kan man säga att det är ett hårt slag, men inte orimligt om man får ta över en egendom på en miljon, säger Kock.

– Någonstans ifrån ska vi ta våra skatteinkomster. Tar vi bort arvsskatten måste vi höja någon annan skatt.

Kock är öppen för en höjning av arvsskatten.

– Det skulle då gälla de största arven som rör sig i mångmiljonsklassen.

Fakta

Bringar in 500–700 miljoner euro

Arvsskatten har en flera sekler lång historia. Den går tillbaka till bestämmelser om stämpelskatter vid bouppteckningar och förordningar om att en viss procent ska gå till fattiga.

För drygt hundra år sedan uppkom sedan den moderna progressiva arvsskatten som tar sikte på förmögenhetens värde och beskattar enligt det.

Storleken av skatten beror på vilken arvsklass man befinner sig i, alltså vilken relation man hade med den avlidna personen.

Arvsklass I gäller för äkta makar och arvingar i rakt upp- eller nedstigande led. Klass II gäller för övriga.

Man behöver inte betala skatt på arv som är mindre än 20 000 euro. Därefter stiger skatten progressivt med arvets värde.

I skatteklass I blir arvsskatten 8 700 euro för ett arv på 100 000 euro. I skatteklass II blir skatten 20 500.

Motsvarande skatter på ett arv på en miljon ger skatt på 149 700 och 297 500 euro.

Arvs- och gåvoskatten ger staten 500–700 miljoner euro per år.

Fakta

Beskattningen kan bli tuffare i vissa fall

Så bestäms arvsskatten i dag

A ärver en sommarstuga efter sin avlidne far.

Vid bouppteckningen har stugan med tomt värderats till att ha haft ett gängse värde på 300 000 euro vid faderns frånfälle. A ärver inte annat.

Arvsskatten blir då 37 700 euro enligt skatteklass I som gäller för bröstarvingar.

Utan arvsskatt som i Sverige

Om arvsskatten skulle ersättas med det svenska systemet där gåvor och arv beskattas först vid försäljning skulle A inte betala något så länge han inte säljer stugan.

Vid en försäljning av stugan tillämpas normal beskattning vid överlåtelsevinst. Anskaffningsutgiften dras av från försäljningspriset och skatt betalas på mellanskillnaden.

I praktiken skulle man ofta använda presumtiv anskaffningsutgift på 20 eller 40 procent av överlåtelsepriset beroende på hur länge pappan eller tidigare generation ägt stugan.

Vid försäljning av stugan till ett pris på 300 000 skulle skatten bli 59 400 euro med en presumtiv anskaffningsutgift på 40 procent och en kapitalskatteprocent på 33.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33