Ovarsam jakt går ut över hotade änder

Bild: Ksf Media

Det gäller att vara bergsäker på att man siktat rätt art innan man avfyrar bössan. Felbestämningar under andjakten dödar flera tusen exemplar av hotade fågelarter.

Såväl Finlands viltcentral som Jägarförbundet och fågelskyddsorganisationen Birdlife manar jägarna till återhållsamhet inför andjakten med startskott i dag.

– Vi hoppas att jägarna är säkra på artbestämningen innan de skjuter, säger Jaska Salonen, sjöfågelexpert på Jägarförbundet.

Det beror på att flera fridlysta arter är snarlika de jaktbara, men också på att flera lagligt jaktbara arter – som stjärtand, årta, vigg, brunand och småskrake – klassas som starkt hotade på rödlistan. Jägarförbundet och Birdlife uppmanar jägarna att undvika att skjuta hotade arter, och sikta in sig på talrika byten som gräsand, kricka och knipa.

Det förutsätter god artkännedom, men misstag sker årligen.

Hur är det med jägarnas artkännedom när det gäller sjöfåglar, Jaska Salonen?

– Den håller god medelnivå, och den utvecklas med åren. Äldre jägare är ofta kunnigare än yngre, men jag betonar att det alltid är bäst att inte skjuta om man är osäker.

Fågelskådaren Risto Nevanlinna frågar sig hur Jägarförbundet definierar "god medelnivå". Ingen vet exakt hur många fridlysta eller hotade andfåglar som stryker med under jakten, men Naturresursinstitutets bytesstatistik från fjolåret visar att över 6 000 exemplar av de starkt hotade arterna fanns med bland de drygt 400 000 sjöfåglar som sköts.

– Jag vet att många jägare har utmärkt artkännedom, men samtidigt är det uppenbart att det brister hos många, säger han och hänvisar till några felaktiga artbestämningar som fått offentlighet.

Inte som i Strömsö

Häromåret ståtade en jägare med sitt byte i tv-programmet Strömsö. Bland gräsänderna syntes en snatterand, vilket jägaren bestred, men bildbeviset ledde till en dom för jaktbrott. Och när jakten på ringduva inleddes förra veckan hade Yle ett inslag med en jägare som visade upp tre skjutna duvor, ovetande om att en av dem var en fridlyst skogsduva. Polisen utreder fallet.

När jägare visar upp sitt byte för pressen, omedvetna om att det till en del är olagligt, undrar Risto Nevanlinna hur ofta det egentligen händer att jägare skjuter och rapporterar fel byte. Det kan bero på olyckliga felbestämningar, men också på likgiltighet och bristande ambitioner att ens försöka identifiera bytet.

– Drar man ut på jakt ska man hålla sig till sportens goda seder och veta vad man gör, säger han.

Jaska Salonen säger att jaktkort trots allt förutsätter ett avklarat prov där man bland annat ska känna igen arter på bild. Nevanlinna anser att bildserien borde vara svårare.

– Det får inte räcka att man känner igen änderna i praktdräkt. På hösten är de betydligt svårare att artbestämma.

Svårare på sensommaren

Hos många andfåglar börjar den på våren färgsprakande hanen likna honan efter sommarens ruggning, och honorna i sin tur liknar ofta varandra över artgränserna. Därmed är nästan alla änder brunspräckliga vid jaktstarten.

Jaska Salonen betonar att jägaren måste komma fåglarna tillräckligt nära för en säker artbestämning. Risto Nevanlinna instämmer:

– Det viktigaste är att jägaren artbestämmer fågeln före skott, att man inte skjuter först och kollar efteråt.

Alltid hjälper inte ens en koll efteråt. I Naturresursinstitutets statistik över jaktbyte buntas den livskraftiga krickan och den starkt hotade årtan ihop, helt enkelt för att många jägare inte förmår skilja dem åt ens i handen. Tidigare rapporterades årtan skilt, och då angavs ofta ett årligt byte på 18 000 individer, vilket var bisarrt då hela beståndet inte är nära på så stort.

Om säker artbestämning är svår om hösten är den näst intill omöjlig när det skymmer. Lagen tillåter jakt också i beckmörker, men Salonen uppmanar jägarna att inte skjuta när det skymmer. Han stöder ändå inte Risto Nevanlinnas förslag att förbjuda jakt i skymningen.

– Det vore lagtekniskt svårt då begreppet skymning är luddigt och då solen går ner vid olika tidpunkter på olika håll i landet, säger han.

Nevanlinna, som är en erfaren fågelskådare, säger att det knappast är juridiskt omöjligt att rätta till.

– Det handlar snarare om vilja. Det måste bli ett slut på jakt i skymning. Jag har hört skotten ljuda över våtmarken när det redan varit så mörkt att jag knappt kunnat urskilja fåglarna.

• Säkerställ att du identifierat fågelarten korrekt innan du skjuter. Se till att avståndet är kort nog, med hagelbössa högst 30 meter. En hund som hämtar bytet rekommenderas för att skadskjutna fåglar ska kunna avlivas snabbt.

• Jaga i första hand arter med en gynnsam beståndsutveckling över längre tid, som gräsand, knipa och kricka. Undvik att skjuta hotade jaktbara arter.

• Andjakten börjar den 20 augusti klockan 12, men jakten på alfågel, storskrake och småskrake börjar den 1 september. Viggen är redan jaktbar, men har liksom skrakarna fortfarande små ungar i ytterskärgården. Där fåglarna har små ungar lönar det sig att vänta med jakten.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning