Orkanstyrka i vindbyarna på Kumlinge på Åland

Vindstyrkan på Kumlinge kan ha uppgått till nästan 39 meter i sekunden. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Vindbyar på hela 38,9 meter i sekunden verkar ha uppmätts i åländska Kumlinge på måndagsmorgonen. Enligt jourhavande meteorolog Jari Tuovinen har man ännu inte kunnat bekräfta siffran eftersom elen tillfälligt slogs ut vid stationen till följd av den hårda vinden.

Den som rör sig på sjön eller vid den finländska sydvästkusten och på Åland får hålla i hatten – i byarna blåser ovanligt kraftigt på sina håll.

Strax innan klockan 6 på måndagsmorgonen uppmätte mätaren vid Kumlinge kyrkby sannolikt en vindhastighet på 38,9 meter i sekunden. Resultatet är ändå än så länge osäkert eftersom elen slogs ut vid stationen efter mätningen.

– De kraftiga vindarna gjorde att elen bröts. Det sker ofta vid landstationer när det rör sig om vindar av den här klassen, alltså över 30 meter i sekunden. Den bryts av flera olika orsaker, till exempel säkerhetsskäl, säger meteorologen Juha Tuovinen vid Meteorologiska institutet.

Serien av noterade vindhastigheter som samlats in vid stationen måste därför ännu granskas i efterhand, säger Tuovinen.

– Den mäter kontinuerligt men eftersom elen slogs ut får vi inte tag på information, säger han.

Tuovinen uppger ändå att kraftiga vindbyar har konstaterats vid närliggande stationer mellan klockan 6 och 7. Vid Gustavs Enskär blåste det 35 meter i sekunden, Raumo Kylmäpihlaja 33,4 meter i sekunden och Pargas Utö, 33,8 meter i sekunden räknar han upp.

Vinden var ändå i allmänhet lugnare i området. I medeltal blåser det kring 23,8 meter i sekunden under morgonen. Stora kast är ändå inte ovanliga, säger Tuovinen.

Ibland kan vindstyrkan i vindbyarna vara nästan dubbelt så hög som vinden i medeltal, säger han.

Bara ett par gånger per decennium

Det slutliga talet för Kumlinge kommer nog att vara åtminstone nära 38,9 meter i sekunden, säger han.

– Det sker ett par gånger per decennium som vi ser sådana här siffror i samband med snabbt tilltagande stormar.

Vindbyar på mellan 30 och 33 meter i sekunden är inte ovanliga på havet. Sådana uppmäts ett par gånger eller oftare per höst och vinter och är ganska typiska värden, säger han.

– När det sedan går över 35 meter i sekunden så är det värden som inte ens uppmäts varje år, säger han.

Förutom på Kumlinge har kraftiga vindbyar uppmätts i Lappland. Vid stationen i Pelkosenniemi på Pyhätunturi, som ligger 490 meter över havsytan vilket gör den till den högstplacerade i Finland, blåste det på måndagsmorgonen 39 meter i sekunden. I Lapplands fjäll är ändå vindar kring 40 meter i sekunden något som uppmäts ett par gånger per år.

Inte uteslutet att stormen får namn

Meteorolog Tuovinen uppger att det än så länge är oklart om stormen som rör sig i sydvästra Finland kommer att få ett namn.

– Det klarnar under dagens lopp. Om den orsakar tillräckligt med olyckor på land. Till exempel fallande träd och elavbrott så kan det bli aktuellt att namnge den.

Hur stort område som påverkas av ovädret avgör också om den får ett namn. Det är möjligt att stormen stannar inom ett begränsat område mellan Björneborg och väster om huvudstadsregionen.

– Det här är ett praktexempel på ett snabbt tilltagande lokalt lågtryck som ger kraftigare vindbyar vid strandremsorna.

Extremväder innebär också lokalt kraftiga vindar

Under de senaste åren har man börjat tala allt mer om extremväder som uppstår till följd av klimatuppvärmningen. Tuovinen tar som exempel årets vinterväder som gett en riktgivande bild av hur framtiden kan se ut.

– Det var länge torrt och snöfritt. Det var inte nödvändigtvis plusgrader hela tiden utan temperaturen har varit både på plus och minus men det var ont om snö. Sedan när snön väl kom så kunde det på en gång komma riktigt rikligt. Det kommer alltså 10-30 centimeter snö under en kort tid.

– Om vi tittar framåt så smälter snön men sen kan det igen komma ett ordentligt snöfall, 10-15 centimeter, på en kort tid. Det kan leda till alla möjliga problem i trafiken och så vidare.

Lite samma sak kan man se med vindarna, säger han. Han minns den kraftiga stormen Aapeli som 2019 orsakade stora problem och långdragna elavbrott på Åland och längs väst- och sydvästkusten.

– Sådana här lokala stormar kan bli extremare när det gäller vindstyrkor.

Faktorer som påverkar är det faktum att haven förblir öppna länge och att det är varmare. Kylan är också ett kriterium.

Det är ändå vanligt med någon typ av storm varje år.

– Vissa år eller vintrar är blåsigare än andra men den här vintern har inte varit särskilt blåsig om jag minns rätt från varningskartorna. Det har varit många varningar för kraftig vind i norr och öst, men under det pågående året har det blåst mer i söder och väst.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning