Outvecklad programidé

Ryhmäteatteris skådespelare Robin Svartström, Juha Pulli, Anna-Riikka Rajanen, Minna Suuronen, David Kozma och Diana Tenkorang åker runt mellan städer i Finland och spelar in kortfilmer på kort tid.Bild: Anne Hämäläinen/Johanna Kannasmaa/Tommi Anttila/Yle

Yles sommarlördagsunderhållning är ett samarbete med Ryhmäteatteri och handlar om att i rask takt producera kortfilmer. Men programidén är otydlig och ofärdig.

Tarinanmetsästäjät sänds i Yle lördagar i TV1 kl. 21.15, repris söndagar kl. 14.00 och tisdagar kl. 10.00.

Hur får man en berättelse att bli intressant? Hur väcker man karaktärer till liv? Och vilket är dramat bakom att producera drama?

De här frågorna lovar Yles nya lördagssatsning Tarinanmetsästäjät svara på, och det låter ju onekligen intressant med en inblick bakom kulisserna i hur tv-drama skapas.

Den tiodelade serien som är inspelad i lika många städer runtom i Finland är ett samarbete mellan Ryhmäteatteri i Helsingfors och Yle. Det handlar om att på en så kort tid som en vecka producera en kortfilm i de olika städerna. Processen inleds med att skådespelarna beger sig ut på stan för att "hitta karaktärer", därefter testar de dem i olika improvisationer inför en manus- och regigrupp som även den på kort tid ska skriva manus respektive regissera kortfilmen.

Tyvärr är det här en serie som inte ger tittaren det den utlovar. Det blir inte riktigt någon inblick i vad som gör en berättelse intressant och hur karaktärer väcks till liv. Inte i första avsnittet i alla fall. Vi får inte heller följa med på inspelningen av kortfilmen. I stället ägnas programmets första halvtimme åt att visa hur skådespelarna improviserar, medan den andra halvtimmen fylls ut av själva kortfilmen, utan att man egentligen öppnar upp kring själva processen.

För tittaren blir det rätt poänglöst, och som programidé verkar konceptet ofärdigt och outvecklat. Visst märks det att premiäravsnittets kortfilm trots att den är snabbt tillkommen är gjord av yrkesmänniskor – den har tempo och innehåller en del mustiga repliker, och det torde vara en bedrift att över huvud taget få ihop något på så kort tid och dessutom hjälpligt knyta ihop trådarna på slutet. Men man hade kunnat göra så mycket mera av konceptet – till exempel låta de inblandade resonera kring hur de tänker när de utvecklar filmen.

Som helhet framstår detta alltså som en ogenomtänkt programidé som det är småsegt att ta del av. Inte verkar man heller i någon högre grad utnyttja att man befinner sig på en ny ort i varje avsnitt, annat än att inspelningsmiljöerna växlar, men det har nog produktionsteamet ett större nöje av än tittarna. I premiäravsnittet befinner man sig i Joensuu, i senare avsnitt besöks Kotka, Jyväskylä, S:t Michel, Kajana, Rovaniemi, Uleåborg, Karleby, Seinäjoki och Raumo.

Malin Slotte TV-redaktör

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33