Outokumpu har medvind för första gången på länge

Outokumpu rider på en sällan skådad efterfrågeökning på material som rostfritt stål. Det är en ketchupeffekt, säger ekonomidirektör Pia Aaltonen-Forssell. Bild: PRESSFOTO

Ståltillverkaren Outokumpu har trampat vatten i många år, men under det senaste kvartalet vände trenden. Det är en ketchupeffekt, säger ekonomidirektören Pia Aaltonen-Forssell.

Det är en nöjd Pia Aaltonen-Forssell som möter HBL på Outokumpus huvudkontor på Sundholmen, intill Västerleden. Torsdagens delårsrapport är den starkaste som ekonomidirektören kunnat presentera under sin tid på Outokumpu.

– Vi ser en ketchupeffekt efter pandemin, säger Aaltonen-Forsell, som kom till ståltillverkaren för två och ett halvt år sedan.

Kvartalet beskrevs av vd Heikki Malinen som det bästa i Outokumpus närhistoria, vilket i och för sig inte är mycket sagt med tanke på hur usla de senaste åren har varit. Bolaget har haft problem i många år och av de senaste åtta kvartalen har bara tre gett vinst.

– Jämförelseperioden, det tredje kvartalet i fjol, var visserligen ytterst svag på grund av osäkerheten och att kunderna tvekade kring att fylla sina lager. Men nu ser vi en tillväxt på alla marknader samtidigt, vilket är ytterst ovanligt inom vår bransch, säger Aaltonen-Forssell.

Rekylen syns i orderböckerna, som nu är fyllda till nästa sommar – också det ovanligt i en bransch där orderböckerna vanligtvis fylls några månader framåt.

Prishöjning och återhämtning

Det finns flera orsaker till att rörelseresultatet mellan juli och augusti uppgår till 234 miljoner, då Outokumpu under samma tid i fjol gick back med 39 miljoner.

En starkt drivande faktor är den allmänna efterfrågeökningen på stål och byggmaterial, då världsekonomin jobbar ikapp det som gick förlorat under pandemin.

Trenden gynnar inte bara Outokumpu utan hela branschen, liksom den allmänna kostnadsökningen på stål och andra råvaror. Eftersom Outokumpu själva producerar ferrokrom, en av råvarorna i stålproduktionen, berörs bolaget inte negativt av kostnadsökningen.

– I någon mån har vi drabbats av de stigande energi- och fraktpriserna, men den effekten vägs upp av prisökningen på rostfritt stål, säger Aaltonen-Forsell.

Skär samtidigt ned

Ytterligare en orsak till resultatförbättringen finns på kostnadssidan. För exakt ett år sedan presenterade ståljätten en ny strategi, som också medförde samarbetsförhandlingar.

Tio procent av personalstyrkan skulle bort, det vill säga drygt 1 000 jobb av vilka 250 fanns i Finland. Personalnedskärningarna har nu genomförts till 90 procent. Sparprogrammet har förbättrat EBITDA (rörelseresultat före räntor, skatter, avskrivningar och nedskrivningar) med 163 miljoner. Det är tre fjärdedelar av hela EBITDA-resultatet.

Aaltonen-Forsell säger att det inte har varit lätt att skära ned samtidigt som efterfrågan på rostfritt stål är skriande. Man har också varit tvungen att tidvis öka skiften för att hinna med.

– Man kan fråga sig om det är en strategi att krympa. Men vi behövde inbesparingen för att få ordning på vår balans – man måste komma ihåg att det här är en bransch där cyklerna går upp och ner. I de senare skedena av strategin finns möjlighet att växa, så jag ser med tillförsikt på framtiden.

Målet är att nettoskulden inte ska vara större än tre gånger EBITDA. För ett år sedan var den mer än fem gånger så stor. Under den gångna perioden uppfylls dock målet, i och med att nettoskulden har sjunkit till 749 miljoner samtidigt som EBITDA uppgår till 295.

Framsteg mellan EU och USA

Före pandemin var konkurrensen med det billiga indonesiska stålet Outokumpus stora black om foten. Sedan USA under Donald Trumps ledning införde ståltullar mot EU har en stor del av det billiga asiatiska stålet landat till låga priser i Europa.

– De här länderna har snabbt utökat sin produktionskapacitet, med teknologi som jämfört med den västerländska är ålderdomlig.

President Joe Biden har hittills tvekat inför att släppa på den protektionistiska amerikanska tullpolitiken. Men förra helgen skedde slutligen framsteg, då EU och USA kom överens om att inleda diskussioner om ett slopande av tullarna.

– Det är väldigt positivt. Vi har egen tillverkning i USA och försäljningen där drabbas därför inte direkt av ståltullarna, men däremot har vi påverkats av överkapaciteten av stål i Europa. Det är en väldigt bra signal av EU och USA, eftersom den visar på att man vill samarbeta för att främja stålproduktion med lägre utsläpp.

Blir det någon dividend?

Outokumpu har varit en slagpåse på Helsingforsbörsen i många år. Strax innan finanskrisen handlades aktien för 70 euro per aktie, men de senaste tio åren har den pendlat mellan två och tio euro.

Ägarna har sällan belönats med aktieutdelning, vilket är naturligt då bolaget flera gånger redovisat minusresultat. Sedan 2011 har Outokumpu bara delat ut dividend tre gånger, mellan 2016 och 2018.

Ni ser ut att göra klar vinst i år. Finns det förutsättningar att dela ut dividend?

– Det är ju styrelsens och bolagsstämmans sak att avgöra, och styrelsen har ju tidigare sagt att det viktigaste just nu är balansen. Men det finns förutsättningar, och på sikt är målet att vara ett bolag som ger utdelning på vinsten.

Tredje kvartalet 2021 (tredje kvartalet 2020 i parentes). Alla siffror i miljoner euro om inget annat anges.

Levererat stål: 575 000 ton (488 000 ton)

Omsättning: 1 949 (1 254)

Justerat rörelseresultat: 234 (-39)

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning