Insändare: Oset från brännmärken är nutidens stöveltramp

Bild: Wilfred Hildonen

Rasism är en form av mänsklig ondska. Paul Lillrank svarar på kritiken i den här insändaren.

Brännmärkning är en gammal politisk debatteknik. Motparten stämplas med något epitet, typ kommunist, revisionist, borgare, lakej, marionett, blomsterhatt eller otrogen. När stämpeln sitter, avslutas debatten. Den brännmärkta behöver inte bemötas, hens argument inte höras. Hen utesluts ur samtalet och blir trakasserad och förlöjligad.

Brännmärken är inte tydliga. De som viftar med dem kan oftast inte definiera vad de menar. Då de hotade döljer sig, måste allt svagare signaler förstärkas och förvridas. Brännmärken expanderar och börjar innefatta allt mer. Ju större brännmärke, desto fler kan märkas. Ju lösare definitioner, desto mer godtycke.

Dagens brännmärke är rasism. Få kan förklara vad det betyder, annat än att det måste vara det mest ondskefulla som finns. Inte ens riksdagen lyckades ta fram en definition. Detta är som att sätta skjutvapen, eller snarare glödheta metallföremål, i små barns händer.

Alla som läst sin Orwell borde veta att samhällets nedgång börjar med att språket korrumperas. Gamla ord får nya meningar. Exakta begrepp suddas ut. Nyspråket får sin egen grammatik. I otydligheten florerar godtycket. Därför är det angeläget att definiera exakt vad rasism betyder och vad det inte betyder.

Rasism är en form av mänsklig ondska. Ras är ett av många sätt att försöka legitimera våld, trakasserier och diskrimination. Övriga är till exempel kön, religiös övertygelse, politiska åsikter, klass, kast, språk, seder och bruk.

Rasism är en uppfattning med följande logik: (a) Mänskligheten kan indelas i vad som kallas raser på grund av medfödda och synliga tecken, typ hudfärg eller skallform, (b) dessa raser kan rangordnas enligt olika kriterier, som genomsnittlig intelligens, duktighet, eller moral och (c) de högre raserna har rätt att härska över de lägre, och den högste över dem alla.

Punkterna (a) och (b) är empiriska spörsmål. Att studera mänskliga fenomen med hjälp av data är i sig ännu inte likvärdigt med rasism. För att bli kallad rasist bör en person inta den moraliska positionen att (c) är sant och rätt. För att göra det bör följdriktigt (a) och (b) accepteras.

Om man byter ordet "ras" till något annat, upprepas samma logik. Försök med till exempel klass och religion. Mänskligheten kan indelas i klasser enligt deras relation till produktionen. Dessa klasser kan rangordnas enligt deras roll i historien och så vidare.

I ett öppet samhälle bör rasister, liksom klasskämpar, kvinno-, eller manshatare, nationalister och religiösa fanatiker få uttrycka sina åsikter. I ett civiliserat samhälle med hög utbildningsnivå torde dessa med övertygande lätthet kunna skjutas i sank.

Begreppet rasism har utvidgats, korrumperats och tillämpats i sammanhang där det inte hör hemma. Att tala om "åldersrasism" likställer femtiofemåringars arbetsmarknadsposition och slaveri. Vilken nytta gör det för de utsattas kamp för sina rättigheter?

En del av dem som motsätter sig den nuvarande migrationspolitiken gör det utifrån rasistiska motiv. Av detta följer dock inte att en hel åsiktsgrupp kan stämplas, lika lite som gruppen invandrare från Irak kan stämplas eftersom ett fåtal av dem har begått brott.

Massimmigrationen är ett verkligt problem. Det måste kunna debatteras utifrån olika synpunkter. Fundamentala frågor måste förtydligas. Vilka skyldigheter har staten mot sina egna medborgare jämfört med utlänningar? Var är den goda viljans bortre gräns? Vilka är de nykomnas rättigheter och skyldigheter? Hur långt bör ursprungsbefolkningen anpassa sig? Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av immigrationen; hur kan fördelarna förstärkas och nackdelarna förhindras.

Inget av detta kan komma till tals på ett konstruktivt sätt så länge brännmärken osar.

Paul Lillrank I dag-kolumnist

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning