Osäkerhet kring svensk säkerhet

Svenskt stridsfordon 90 under den stora Natoövningen Trident Juncture 18. Bild: Tomas Bengtsson/TT

En Natooption överdramatiseras i Sverige, framför allt av motståndarna.

Sverige fortsätter sin helomvändning efter åren då försvaret, i tron på att det aldrig mer blir krig, skars ner till ett minimum. Svenskarna ser nu om sitt försvar och upprustar rejält. Bland annat upprättas hela sex nya förband runtom i landet. Försvarsanslagen mer än fördubblas då man jämför 2016 och planen för 2025.

Det här slogs på tisdagen fast gällande totalförsvaret de närmaste fem åren. Det var ändå frågan om en så kallad Natooption som stal showen och gav upphov till en frän och livlig debatt i riksdagen då landets framtida försvars- och säkerhetspolitik behandlades där.

Säkerhetspolitiken har blivit kraftigt politiserad i Sverige, inte minst på grund av att det i dagarna har rört på sig i fråga om inställningen till Nato. Sverige är på sätt och vis ett steg efter Finland i och med att man inte har en Natooption, det vill säga en uttalad beredskap att vid behov ansöka om medlemskap i Atlantpakten.

Sverigedemokraterna (SD) har ändrat sin inställning och anser att Sverige bör följa Finland. För första gången finns det därmed en majoritet i Sveriges riksdag som säger ja till en Natooption. Alla de övriga borgerliga partierna jobbar dessutom för ett medlemskap.

Beskedet om SD:s nya linje kom förra veckan när regeringens proposition om totalförsvaret justerades i utrikes- och försvarsutskottet. En majoritet av utskottet enades om följande skrivning:

"Utskottet anser att Sverige, i likhet med Finland, bör uttala en tydlig Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Denna option innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i Nato."

Oppositionen vill ha en option, medan regeringen opponerar sig mot en option.

I tisdagens omröstning i riksdagen ställde sig en majoritet bakom skrivningen. Socialdemokraterna som leder regeringen, regeringspartnern Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade mot en Natooption. Regeringen kommer inte att foga sig till riksdagsmajoriteten och en Natooption saknas därmed fortfarande i Sveriges officiella femårsplan för landets försvars- och säkerhetspolitik.

I riksdagsdebatten hänvisades flitigt till Finland. Sällan har vårt land nämnts så ofta i den svenska riksdagen. Orsaken är att försvarssamarbetet med Finland har utvecklats så enormt men framför allt att i den finländska försvars- och säkerhetspolitiska doktrinen har det redan i ett kvart sekel ingått en Natooption.

Trots all polarisering som kännetecknar dagens politik i Finland råder ändå en stor konsensus kring försvars- och säkerhetspolitiken. Det är inte fallet i Sverige och det rådande läget måste inverka på den bild som svensk säkerhetspolitik ger utåt. Hur klar är egentligen den säkerhetspolitiska linjen?

Utrikesminister Ann Linde (S) säger att "Sveriges säkerhetspolitik ska bygga på stabilitet och långsiktighet och om grundläggande förändringar i linjen ska göras bör det ske med så stor parlamentarisk förankring som möjligt. En Natooption uppfattas som en grundläggande förändring." Socialdemokraterna varnar för de säkerhetspolitiska konsekvenser en Natooption kunde orsaka.

Det är nog att förstora det hela. En uttalad Natooption borde rimligen inte ändra på någonting i svensk säkerhetspolitik eller på omvärldens syn på Sverige. Landet är redan så nära Nato man kan vara utan medlemskap. Finland ligger inte ett dugg närmare Nato trots den uttalade Natooptionen i vår doktrin.

Lika litet skulle en Natooption krävas för ett försvarsförbund med Finland, som SD hävdade och förklarade sin linjejustering med. Ett regelrätt försvarsförbund bestäms inte eller kommer inte närmare av att Sverige går in för en Natooption.

Socialdemokraterna ser de borgerliga partiernas vilja att uttala möjligheterna till ett Natomedlemskap som ett steg i riktning mot ett de facto medlemskap. Enligt sossarna krävs inte en Natooption för att kunna söka medlemskap. Det är riktigt, men en option innebär på motsvarande sätt inte heller att vägen går spikrakt mot ett medlemskap. Se på Finland, 25 år efter att optionen uttalades här.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning