Ortnamn längs kusten helt klart estniska

Det har varit ”politiskt lämpligt” att påstå att estniska namn är finska, men den tiden är förbi.

I artikeln "Här rör vi oss helst, mitt bland alla kobbar, grynnor, skär, kläppar och harur" (HBL:s sommartidning 4.6) påstås det att leder i namn som slutar på "-sala/-salo/-skälä/-salö", "-lot", "-mo", "-sor/-sar/-såra/-sarö", "-kar" skulle vara lån från finska. Redan i skolan berättades oss att inflyttning till både södra och sydvästra Finland skedde över Finska viken varför dessa finn-ugriska inflyttare bör ha talat vad vi i dag kallar estniska. Egentligen finner vi namn i både sydvästra Finland och längs kusten som klart är estniska, inte finska. Mest känd är väl Åbo med sitt estniska namn Turku (nu estniska Turg).

Namn som slutar till exempel på "-salo" har samma ursprung som Haapasalo, alltså estnisk Haapsalu och så vidare. Det har varit "politiskt lämpligt" att påstå att estniska namn är finska, men den tiden är förbi.

Städer i Finland med antagligen estniska namn utöver Turku torde vara Lohja, Rauma, Kotka. Problemet är detsamma som vi har i Estland där svenska namn påstås vara tyska, som exempel Runö, även fast vissa språkforskare anser att svenska och tyska är samma språk.

Jag påstår här att de sydvästfinska dialekterna enligt nuvarande synsätt borde klassas som nordestniska dialekter. Kanske Tammerforsarna hade rätt när de påstod att man i Åbo inte talade finska.

John-Eric Söderman, Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning