Orsakerna finns inte i generna utan i de sociala nätverken

Bild: Wilfred Hildonen

Enligt forskare, de flesta med finska som första språk, lever finlandssvenskar längre och har färre sjukfrånvaron och hälsoproblem.

Vi har sett flera finlandssvenska domänförluster under den här regeringens tid. Domänvinster för en minoritet kan göras när förändringarna är stora och minoriteten vet vad den vill. Förändringarna av social- och hälsovården ger oss den möjligheten om viljan och förmågan räcker till.

Utbildningen och vården är grundpelarna i vår välfärd. Inom utbildningen har vi alltid haft svenska strukturer, men inte inom vården. Vänner av så kallade tvåspråkiga lösningar kunde fundera över varför alla som vill gå i skola på svenska i Helsingfors kan göra det medan till exempel bara en tredjedel av pensionärerna, som vill ha hemvård på svenska i samma stad, får den, och andelen minskar. I bred mening är vård på svenska en växande bristvara. Mest utsatta är minoriteterna inom minoriteten; funktionshindrade, gamla, socialt marginaliserade och psykpatienter.

Nu finns en möjlighet att bygga upp strukturer, som garanterar vård på svenska, åtminstone på de viktigaste områdena som primärvården, äldreomsorgen och handikappvården. I en samordnad struktur behövs en fördomsfri samverkan mellan offentlig, tredje och privat sektor. Frågan är om modet och viljan finns.

Den privata sektorns stora vårdföretag ser goda möjligheter till expansion i de stora förändringarna medan kommunerna, som ju avses mista ansvaret för vården, mest väntar och ser, och landskapen, som är tänkta att ta över, inte finns. Snart sagt varje dag får kommuner erbjudanden av de stora vårdbolagen om att sälja vården och fastigheterna. Om företagen inte såg vinstmöjligheter skulle de inte vara aktiva. I de stora strukturerna kommer minoriteter oftast i kläm.

Bara ett företag har visat ett övergripande intresse för den svenska vården, Doctagon. Situationen är förvånande och ny när ett privat vårdbolag funderar på strukturer som behövs för vård på svenska medan den offentliga och den tredje sektorn, som ju har ansvaret, mest tycks vänta och se. Naturligtvis har Doctagon sina egna intressen, men det bör väl rimligen också den offentliga och tredje sektorn ha.

Hos oss är vinster i vården inte en lika ideologiskt laddad fråga som i Sverige. En orsak är väl att företagshälsovården, som en gång i tiden drevs fram av arbetsmarknaden påhejad inte minst av vänstern, är nästan helt i privata vårdföretags händer. Därmed kan vi förhoppningsvis lättare hitta de mest pragmatiska lösningarna för hur vården ordnas, lösningarna som gagnar dem som vill ha och behöver vård på svenska.

Det är att hoppas att alla, som månar om den svenska vården, nu söker konstruktiva modeller för samarbete. Om vi inte tar oss samman nu kommer vi att se en fortsatt utarmning av den svenska vården där de svagaste drabbas mest. Nu är det inte tid att först säga vad man är emot utan vad man är för.

Enligt forskare, de flesta med finska som första språk, lever finlandssvenskar längre och har färre sjukfrånvaron och hälsoproblem. Orsakerna finns inte i generna sägs det utan i de sociala nätverken. Att bygga vårdstrukturer som tillvaratar de sociala nätverkens fördelar och gör att vi lever längre är väl inget hot mot någon? Ralf Friberg (HBL 3.2) kommer med det vanliga hukarargumentet; finnarna tar illa upp om vi säger att vi vill leva ännu längre. Alla är inte sannfinländare och andras goda lösningar vill de flesta lära av.

Skärpning Friba, bättre än så här kan du!

Ole Norrback Vasa

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33