Oro inför USA-fientlig massprotest i Irak

Hundratals regeringskritiska demonstranter har dödats i protesterna i Irak, som bröt ut i oktober förra året. På Frihetstorget sitter affischer till deras minne. Bild: Khalid Mohammed/TT-AP

Spänningarna mellan USA och Iran har överskuggat den unga proteströrelsens kamp för ett nytt Irak. Och nu växer oron för att en stor anti-amerikansk demonstration med anhängare till landets Iranstödda shiamiliser ska leda till nya våldsamheter i huvudstaden Bagdad.

"De politiska partierna är skräp. Vi vill inte ha dem i vårt land!"

Slagorden har ekat över Frihetstorget i Bagdad sedan oktober. Torget står i centrum för den regeringskritiska proteströrelse som kämpar för ett nytt Irak bortom den religiösa sekterismens skiljelinjer.

Hundratals aktivister har slagit läger, rädda för att dödas eller kidnappas om de lämnar platsen. Här finns tält, sjukvårdare och volontärer som ser till att det går att få ett mål mat.

De ihållande protesterna mot korruption, arbetslöshet och utländskt inflytande över irakiska frågor har dock hamnat i skuggan av det allt högre tonläget mellan USA och Iran.

Skiftade fokus

Spänningarna mellan länderna eskalerade efter USA:s drönarattack som dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani och den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis i Bagdad i början av januari. Hotet om en storkonflikt i Mellanöstern stal tillfälligt fokus från de regeringskritiska aktivisternas kamp.

– De flesta irakier gav då USA skulden för alla problem i Irak och det höll på att ta död på de civila protesterna, säger Thair Ismail, freds- och konfliktrådgivare på Olof Palmes internationella center, till TT.

– Men nu står de åter stärkta och mobiliserade, med en solid bas och utbredd legitimitet, bedömer han.

I stället tornar hotet från en rivaliserande storprotest upp sig som ett mörkt orosmoln över Frihetstorget. Anhängare och medlemmar av Irantrogna shiamiliser väntas ta sig ut på gatorna under fredagen för att demonstrera mot USA.

Shiapredikanten Moqtada al-Sadr, som närmat sig Iran, har manat till miljondemonstrationer med krav på att de omkring 5 200 amerikanska soldaterna i landet ska lämna.

Protestmarschen kommer sannolikt att röra sig mot USA:s ambassad i Bagdad, där kaotiska scener utspelade sig i december när milisanhängare försökte storma byggnaden.

Oro för våld

Miliserna har fått hjältestatus i Irak på grund av sina insatser mot sunniextremistiska IS. Men de anklagas också för att ha haft del i de hårdföra tillslag mot de civila protesterna som har lett till att hundratals människor dödats och tusentals skadats.

Nu växer oron för nya våldsamma sammandrabbningar under fredagen.

Många i den regeringskritiska proteströrelsen tänker inte hörsamma Moqtada al-Sadrs uppmaning att gå ut på gatorna. De båda lägren kan visserligen enas kring att USA:s inflytande i Irak borde begränsas, men de civila aktivisterna har ett bredare motstånd mot all utländsk inblandning i landet, även Irans.

Frihetstorget (Tahrirtorget) i Bagdad står i centrum för den unga proteströrelsens demonstrationer mot det politiska systemet i Irak. Bild: Khalid Mohammed/TT-AP

– Uppmaningen riktar sig särskilt till medlemmar och anhängare av shiitisk milis och politiska grupper. Sadristerna bland oss kanske går med i marschen, men inte proteströrelsen i stort, säger den 27-årige aktivisten och filmaren Ali Khraybit till al-Jazeera.

– Vi vill bara att Iran och USA flyttar sin maktkamp bort från Irak.

Olika intressen

Och medan demonstranterna på Frihetstorget vill störta det nuvarande politiska systemet har shiamiliserna – som stödjer partier som kontrollerar regeringen och parlamentet – mycket att vinna på att behålla det intakt.

– De civila demonstranterna kräver omfattande reformer för att nå politisk förändring och ansvarsutkrävande. Det finns stora politiska krafter som har mycket att förlora på det, däribland al-Sadr, säger Thair Ismail.

– De kan komma att försöka utnyttja situationen för att tysta regeringskritikerna.

Den iranske generalen Qassem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack i Iraks huvudstad Bagdad fredagen den 3 januari 2019. Attacken skedde på order av USA:s president Donald Trump. Dessutom dödades den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, ledare för Kataib Hizbollah, Hizbollahbrigaderna.

Attacken skärpte spänningarna mellan USA och Iran ytterligare, med Irak som den stora förloraren. Båda länderna kämpar för inflytande i landet.

17 år efter den USA-ledda invasionen som störtade Saddam Husseins regim finns över 5 000 amerikanska soldater i Irak. En osannolik allians mellan irakiska styrkor, Iranstödd shiamilis och en internationell USA-ledd allians samarbetade mot extremistgruppen IS. Irak utropade seger över IS 2017.

Men efter Soleimanis död har det irakiska parlamentet röstat för att utländska styrkor ska lämna landet.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning