Oro för svenskan när sjukhus ska slås ihop – SFP vill skjuta upp beslut

Tvåspråkiga Åbolands sjukhus ligger vid Kaskisgatan i Åbo. Bild: Mikael Piippo/SPT

Fullmäktige för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt sammanträder på tisdag för att dryfta en införlivning av Åbolands sjukhus i Åbo universitetscentralsjukhus.

Det tvåspråkiga sjukhuset Åbolands sjukhus i Åbo kan bli en del av Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) från och med januari 2020. På tisdag behandlar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts fullmäktige sjukvårdsdistriktets styrelses förslag på att frånta Åbolands sjukhus dess status som affärsverk och införliva sjukhuset i ÅUCS.

Förslaget har väckt oro bland den svenskspråkiga befolkningen i Åboland. Åbolands sjukhus erbjuder svenskspråkig specialiserad sjukvård i Åbo och kritikerna är rädda för att svenskan tynar bort om sjukhuset blir en del av det betydligt större ÅUCS.

Fakta

Åbolands sjukhus

Åbolands sjukhus ligger vid Kaskisgatan 13 i Åbo. Sjukhuset grundades år 1951 och var först ett barnsjukhus.

Sjukhuset har sedan 2006 varit ett affärsverk som producerar sjukvårdstjänster för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Sjukhuset har en internmedicinsk vårdavdelning, en kirurgisk och gynekologisk vårdavdelning och en operationsavdelning.

Åbolands sjukhus är fullständigt tvåspråkigt, vilket gjort det populärt bland den svenskspråkiga befolkningen i Åboland.

Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har stött Åbolands sjukhus sedan 1960-talet.

Bland annat Olof Elenius, ordförande för Åbolands sjukhus direktion och Åbo Underrättelsers chefredaktör Tom Simola har skrivit att en fusion skulle vara ett hot mot den svenskspråkiga servicen i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Sjukvårdsdistriktet: Vi vill upprätthålla den goda svenskspråkiga servicen

Förvaltningsöverskötaren Wiveka Kauppila som koordinerar sjukvårdsdistriktets svenskspråkiga service delar inte kritikernas oro.

– Det finns en vilja i sjukvårdsdistriktet att betjäna på svenska, och vi vill upprätthålla den goda svenskspråkiga servicen, säger Kauppila.

Enligt Kauppila kommer Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt att se till att personalen vid Åbolands sjukhus även i framtiden har tillräckliga kunskaper i svenska. Någon specifik handlingsplan finns inte, men Kauppila hänvisar till att lagstiftningen ställer krav på sjukvårdsdistriktets verksamhet.

– Vi har fortsättningsvis precis samma lagstadgade språkliga skyldigheter som tidigare och vi har inget intresse av att försämra den svenskspråkiga servicen.

Tvåspråkig personal behövs

Kauppila är medveten om att lagens paragrafer i sig inte garanterar att en patient faktiskt får betjäning på sitt modersmål. Hon betonar vikten av att språkkunskaperna även i framtiden beaktas i rekryteringen av personal till Åbolands sjukhus.

För tillfället är det vd:n för affärsverket Åbolands sjukhus Reijo Grönfors och sjukhusets personal- och utvecklingschef Susanna Friman som fattar besluten i rekryteringen. Språkkraven för anställda vid Åbolands sjukhus är strängare än för personal vid exempelvis ÅUCS.

Enligt Kauppila skulle en sjukhussammanslagning inte ändra på språkkraven för personal vid Åbolands sjukhus.

Vem ansvarar för rekryteringen?

Om Åbolands sjukhus blir en del av ÅUCS kommer titlarna vd och personal- och utvecklingschef att bytas ut. I förslaget som ska behandlas på tisdag står det inte vem som sköter rekryteringen till Åbolands sjukhus efter en eventuell fusion.

– Rekrytering av vårdpersonal och assisterande personal kommer att beredas av personalchefen vid sjukhuset och det slutgiltiga beslutet kommer att klubbas igenom av sjukhusöverskötaren vid ÅUCS, klargör Wiveka Kauppila.

Åbolands sjukhus vd Reijo Grönfors anser i sin tur att sjukhusets blivande personalchef måste få rätt att själv fatta beslut om rekryteringen av vårdpersonal och assisterande personal. Han önskar att denna rätt skrivs ner i sjukvårdsdistriktets grundavtal.

Det är tills vidare oklart vem som skulle tillträda posten som personalchef vid Åbolands sjukhus om en fusion blir av.

Kimitoön och Pargas emot

I synnerhet Kimitoön och Pargas, två kommuner som är delägare av affärsverket Åbolands sjukhus, har motsatt sig fusionen med ÅUCS. Niklas Guseff (SFP), en av Kimitoöns representanter i sjukvårdsdistriktets fullmäktige, hoppas på att fusionsförslaget återremitteras för vidare beredning.

– Om affärsverket upphör försvinner delägarkommunernas möjligheter att påverka och bestämma över sjukhuset, vilket innebär en risk bland annat för den svenskspråkiga betjäningen, säger han.

Niklas Guseff (SFP) är en av Kimitoöns representanter i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts fullmäktige. Han hoppas på att fullmäktige inte godkänner förslaget på sjukhusfusionen under sitt möte på tisdag. Bild: Mikael Piippo/SPT

Enligt Guseff är en brist i fusionsförslaget att det saknar exakta bestämmelser för hur den svenskspråkiga servicen ska tryggas.

– I förslaget står det att mycket är möjligt att göra, men det står inte att någonting ska göras.

Guseff tillägger att det inte heller finns några garantier för att de ansvariga läkarna för ÅUCS olika vårdområden kommer att utföra kliniskt arbete vid Åbolands sjukhus.

– Tänk om en ansvarig läkare om ett år får för sig att det är onödigt att erbjuda behandling i Åbolands sjukhus lokaler när man har lämpliga lokaler vid ÅUCS stamsjukhus. Om fusionsförslaget går igenom har Åbolands sjukhus ingen egen struktur som garanterar vård där.

Oro för minskad självbestämmanderätt

Guseffs partikamrat Conny Granqvist (SFP) är en av dem som kommer att representera Pargas vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts fullmäktigemöte på tisdag. I likhet med Guseff hoppas han på att sjukvårdsdistriktets fullmäktige återremitterar fusionsförslaget.

Enligt Granqvist har delägarkommunernas åsikter ignorerats i beredningen av ärendet, och han ser en stor risk för att Åbolands sjukhus självbestämmanderätt försvinner om sjukhuset införlivas i ÅUCS.

– Vi vet precis vilka riskerna är jämfört med nuläget där Åbolands sjukhus är ett självständigt affärsverk. Det är solklart att delägarkommunernas inflytande minskar och i så fall är den svenskspråkiga betjäningen i farozonen.

"Allt blir beroende av sjukvårdsdistriktets goda vilja"

Också Granqvist anser att de som i framtiden ansvarar för rekryteringen till Åbolands sjukhus är i en nyckelposition om sjukhuset blir en del av ÅUCS.

– Den svenskspråkiga servicen kommer att bli helt beroende av vem det är som rekryterar personalen. Allt blir beroende av sjukvårdsdistriktets goda vilja. Den viljan kanske finns för tillfället hos en del tjänstemän men det finns inga garantier för hur det ser ut i framtiden, säger Granqvist.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning