Orkesterhövdingar

Taktpinne på utställningen Conducting Finland i Åbo. Bild: Sibeliusmuseum

Conducting Finland-utställningen på Sibeliusmuseum i Åbo är behagligt begränsad och lätt att ta till sig, skriver Folke Forsman.

Rubriken har jag knyckt från Nils-Eric Ringboms skrift Orkesterhövdingar från 1981, där han samlat sina erfarenheter och sin korrespondens från fyra decennier i Helsingfors stadsorkesters tjänst. På samma sätt som Ringbom utgår den nyss öppnade utställningen Conducting Finland på Sibeliusmuseum i Åbo från paret Sibelius-Kajanus. Det kommer man inte undan, det var då det började.

Trots utställningens tidsbegränsande underrubrik "dirigenter som musikförmedlare 1917–2017" blir man tvungen att kasta en blick bakåt till 1800-talet och grundandet av Helsingfors stadsorkester år 1882. Utan den ingenting. Men det var inte bara Robert Kajanus och Jean Sibelius som väckte internationell uppmärksamhet. I Sverige frågade man sig redan på 1920-talet hur det kunde vara möjligt att finländska dirigenter ledde de två centrala orkestrarna i Stockholm. Armas Järnefelt var dirigent för Kungliga Operan och Georg Schnéevoigt dirigerade Stockholms konsertförenings orkester. De födslovåndor som existerade hemma i Finland och som Ringbom finkänsligt belyser, tiger Sibeliusmuseets utställning helt om, men en flott bild av Schnéevoigt repeterande med Adelaide Symphony Orchestra illustrerar ytterligare våra dirigenters internationella status.

Hittills hade finländska blivande dirigenter fått söka sig till Mellaneuropa för studier men 1943 började dirigentutbildningen vid Sibelius-Akademin med Jussi Jalas, Sibelius svärson, och Leo Funtek som lärare. Bland eleverna fanns Paavo Berglund och Jorma Panula.

Före Panula-eran har vi flera internationella namn med Tauno Hannikainen och Paavo Berglund i spetsen. Dessa två, liksom Jussi Jalas var verkliga hövdingar; jag kände flera orkestermusiker som helt enkelt var rädda för Berglund. När Leif Segerstam och framför allt Okko Kamu kom blev förhållandet mellan musiker och dirigent naturligare och självklarare, kanske på grund av att dirigentens bakgrund var yrkesmusikerns – Kamu är violinist, Segerstam både violinist och pianist.

Panulan luokka (Panulas klass) heter en bok av Anu Konttinen från år 2003. Jorma Panulas pedagogik och adepter är väl vad man främst avser med den finländska dirigentboomen. Utställningen uppmärksammar givetvis detta fenomen och då man närmar sig dessa, numera internationellt verksamma dirigenter, kan man observera att de alla är utövande instrumentalister. De flesta har börjat som violinister – Mikko Franck, Sakari Oramo, Jukka-Pekka Saraste och John Storgårds, två cellister finns där: Hannu Lintu och Susanna Mälkki samt valthornisten Esa-Pekka Salonen.

Även de yngsta dirigenterna har fått plats på utställningen: Tammerfors stadsorkesters chefsdirigent Santtu-Matias Rouvali, 32, mångsysslaren och konstnärlige ledaren för Åbo musikfestspel, Ville Matvejeff, 31, och yngst, cellisten Klaus Mäkelä, 21.

Conducting Finland-utställningen är behagligt begränsad, lätt att ta till sig. Torra fakta kompletteras med bilder, man kan studera Ulf Söderbloms anteckningar i partituret till Aulis Sallinens opera Ratsumies, den som vågar kan ställa sig framför en spegel och försöka dirigera Sibelius sjunde symfoni(!) samt diverse små föremål – en dekorativ taktpinne (måste vara opraktisk!) och sist men inte minst, Klaus Mäkeläs glasögon – levandegör utställningen.

Conducting Finland-utställningen på Sibeliusmuseum i Åbo är öppen hela jubileumsåret.

Folke Forsman

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning