Ordning och reda i välfärden

Social- och hälsovårdsreformen kommer att vara en av vårens största politiska frågor i Finland.

Så lyder rubriken på utredningen om att begränsa vinstintresset i välfärden som den svenska regeringen publicerade i höstas. Utredningen påvisar bland annat att det inte räcker att enbart ställa kvalitetskriterier och kvalitetskrav på de privata företagen utan att man även måste begränsa vinstintresset för att säkra kvaliteten på välfärden. Den svenska regeringen utreder nu med stöd av det svenska Vänsterpartiet lagförslag för att presentera ett tak, 7 procent, på vinsterna för företagen inom välfärdssektorn.

Utredningen behandlar även problematiken som de stora vinstdrivna koncernernas växande roll inom välfärdstjänsterna för med sig. Enligt utredningen finns det i fråga om de vinstdrivna aktörerna en större risk "att verksamheter, i syfte att hålla nere kostnaderna, skär ner på sådan kvalitet som är svår att mäta och följa upp, sänker personaltätheten eller utformar sin verksamhet för att dra till sig brukare som är förknippade med låga kostnader". Utredningen bedömer att ett tak för vinsterna är nödvändigt för att upprätthålla ett solidariskt välfärdssystem. På klarspråk betyder detta att vi som skattebetalare vill att skattemedlen ska användas på gemensamma välfärdstjänster, inte för storföretagens dividendutbetalningar eller på bankkonton i skatteparadis.

I Sverige förbereder den socialdemokratiska regeringen nu lagförslag baserat på utredningen för att reparera de problem som den svenska valfrihetsmodellen lett till. I Finland förbereder Sipiläs borgerliga regering i stället lagförslag för att introducera den svenska modellen i den finländska social- och hälsovården. Om regeringens planer förverkligas är det fråga om en historisk omvälvning i den finländska social- och hälsovården. Om Sipiläs planer förverkligas kommer social- och hälsovårdsreformen att bli ett av de största privatiseringsprojekten i finländsk historia.

Finland behöver en social- och hälsovårdsreform. De ursprungliga målsättningarna för reformen utgör fortfarande ett bra utgångsläge för arbetet: att stärka de offentliga tjänsterna, öka den regionala jämlikheten och skapa bättre vårdkedjor genom integration. Den valfrihetsmodell som regeringen nu vill introducera leder dock till att de ursprungliga målsättningarna inte går att förverkliga. Den regionala jämlikheten minskar då valfriheten endast kommer att förverkligas i områden och på orter där det finns tillräckligt med patienter eller "kunder". Ansvaret för vården kommer att spjälkas upp och fördelas på fler aktörer än i den nuvarande modellen. Samtidigt kommer finansieringen för de offentliga tjänsterna att urholkas då en allt större andel av skattepengarna som är avsedda för gemensamma tjänster kommer att bli vinster som de stora hälsovårdskoncernerna gör.

Intressant nog har nästan ingen uppmärksamhet getts i finländska medier åt den diskussion kring "vinster i välfärden" som pågått i Sverige under flera år. Parallellerna mellan det svenska systemet och den modell Sipilä nu vill införa i Finland är solklara, trots det går man i motsatt riktning i de respektive länderna. Finlandssvenska medier kunde spela en viktig roll i att öka medvetenheten om den debatt som förs i vårt västra grannland. Social- och hälsovårdsreformen kommer att vara en av vårens största politiska frågor i Finland.

Li Andersson partiordförande för Vänsterförbundet, riksdagsledamot och stadsfullmäktigeledamot i Åbo

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00