Ord som behövs

Nya ord kommer inte till av en slump, utan för att vi behöver dem.

I slutet av december publicerade Språkrådet i Sverige den senaste nyordslistan över nya ord och fraser i språket. Flera av dem är alldeles nyttiga, som annonsblockerare (program som förhindrar att annonser visas på webbsidor) och förpackningsfri (produkt som säljs utan förpackning). Andra kommer kanske att visa sig vara dagsländor, som pokenad (promenad där man spelar Pokémon Go).

Konservativa språkbrukare ser ibland nyordslistorna som något av en verbal freakshow, men om man i stället för att bara söka kuriosa tar en titt på exempelvis alla listor från och med 2000 kan de säga en något om de förändringar som har skett i samhället.

Den tekniska utvecklingen bidrar förstås till många nyord. Ord som messa (skicka SMS- eller annat meddelande, 2000), googla (2003) och app (2010) skulle det vara svårt att klara sig utan i dag. Miljöaspekter genererar också många nytillskott, som grönt elcertifikat (visar att ett elbolag säljer miljövänlig el, 2003), plastbanta (minska mängden plast i sin omgivning, 2014) och ekodukt (bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg så att vilda djur kan passera, 2016).

Studiet av nyordslistorna visar också hur viktiga könsrolls- och genusfrågor är. Transperson kom in i språket 2000, hbt (homosexuella, bisexuella och transpersoner) 2004 – numera dock ofta utökat till det mera heltäckande hbtqi. Genuspedagog dök upp 2006 och mansplaining (vissa mäns sätt att förklara allt för kvinnor som om de vore mindre vetande) 2015.

Trafficking har säkert förekommit tidigare, men det var först 2000 som problemet uppmärksammades så mycket att det krävde ett eget ord. Klimatflyktingar började vi tala om 2006 och ett år senare behövde vi ord för ankarbarn, alltså barn som skickats i väg ensamma som flyktingar i hopp om att deras vuxna anhöriga sedan ska kunna få asyl – ordet kommer förresten från finskans "ankkurilapsi".

Andra ord som speglar en ganska dyster verklighet är näthat (2007), åsiktstaliban (person som bara tillåter en enda åsikt i en fråga, 2011), trollfabrik (organiserade personer med uppgift att sprida propaganda i bloggar och kommentarspalter, 2015) och trumpifiering (att den politiska debatten förändras i riktning mot en retorisk stil, där uppseendeväckande uttalanden är viktigare än konsekvens eller fakta, 2016).

Språket lever och rör sig hela tiden. Nya ord kommer inte till av en slump, utan för att vi behöver dem. Här är några helt nya ord som jag önskar att vi skulle behöva använda ofta i en nära framtid: avtrumpifiering (se trumpifiering ovan), euptimist (en som ser positivt på Europas framtid), trollskrämma (någon eller något som tystar internettroll), flyktförståelse (ökad förståelse för varför människor tvingas på flykt), undervakningssamhälle (skämtsamt, om samhälle som respekterar invånarnas integritet i så hög grad som möjligt; motsats till övervakningssamhälle) och positivitetslyft (plötsligt omslag i samhällsattityderna, ökad framtidstro).

Theresa Norrmén ordbrukare som översätter och skriver

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning