Optimism om stigande havsnivåer

Om jordens uppvärmning inte blir mer än 2 grader kan havsnivåerna hållas på en måttlig nivå. Men det förutsätter att alla följer klimatavtalet från Paris.

Ett internationellt forskarteam har kommit fram till att havsnivån stiger i medeltal 20 centimeter ifall jordens uppvärmning inte stiger mer än två grader. På de flesta håll stiger havsnivån ändå mer än så.

Vid atlantkusten i Nordamerika och Norge förutsäger forskarna att havsnivån stiger något mer än 40 centimeter på grund av havets dynamik.

De nya rönen presenteras i en artikel i publikationen Proceedings of the National Academy of Sciences.

Forskarna räknar med att den förhöjda temperaturnivån på 2 grader nås ungefär år 2040 eller 2050. Om så inte sker blir prognoserna mer oförutsägbara.

– Ifall havsytan stiger med endast 20 centimeter är det något vi kan leva med. Det blir problematiskt först när temperaturen på jordklotet stiger med fyra eller fem grader, säger professor John Moore vid Lapplans universitet, som är en av forskarna bakom artikeln. Enligt Moore presenterar de nya rönen de färskaste siffrorna om havsnivåer.

Med en höjd temperatur på fem grader höjs havsytan i medeltal kanske 90 centimeter men siffrorna innehåller en hel del osäkerhetsfaktorer som betyder att havsnivån kan stiga med två meter eller mer.

– En höjning på två meter påverkar kustlinjen på många håll i världen, i Asien, USA och Afrika, säger Moore.

En sådan höjning av havsnivån påverkar växande städer vid kusten i utvecklingsländer och sårbara ekosystem i tropikerna. De kommer att ha mycket lite tid att anpassa sig.

Forskarna skriver att områden som Guangzhou i södra Kina, ett extremt snabbväxande storstadsområde i Pärlflodens delta, kommer att vara ett av jordens ekonomiskt mest sårbara områden redan med en höjd vattennivå på 20 centimeter. Stora folkmassor i städer i Indien, Bangladesh, och sydöstra Asien hotas av höjda vattennivåer.

John Moore har en lista över städer som vid 5 grader får vattennivåer med två meter eller mer. Dit hör New York, New Orleans, Montreal och Mogadishu.

Finland ett frågetecken

Hur Finlands kuster påverkas har forskarna överhuvudtaget inget svar på. John Moore säger att innanhav är svåra att undersöka.

– Tyvärr har vi inte någon bra mätmetod för innanhav som Östersjön och Medelhavet. Vi kan inte förutsäga hur havet stiger i Helsingfors, Stockholm eller St Petersburg. Landhöjningen i Bottniska viken kommer till en del att motverka höjningen av havsnivån, säger Moore.

Det internationella forskarteamet har använt omfattande mätmetoder då de räknat ut sannolika förändringar i havsnivån med tanke på temperaturen. Man har beaktat glaciärer som smälter, regnvatten, samt otaliga beräkningar för Grönland och Antarktis. Sedan har man beaktat 50 olika modeller för havsströmmar samt jordens gravitation.

– Det vi säger är att en temperaturhöjning på två grader är väldigt mycket bättre än en höjning med fyra eller fem grader. Ifall temperaturen stiger med fem grader blir det särskilt svårt att förutsäga vad som händer med Antarktis. Vi vet inte hur mycket is som försvinner i havet, det är mycket svårt att räkna ut, säger Moore.

Om man ska kunna räkna med en temperaturhöjning på endast två grader måste man kunna lita på klimatavtalet som undertecknades i Paris.

– Det är inte omöjligt att nå målet med två grader om alla som undertecknat avtalet håller vad de lovat. Det är fullt möjligt att nå målet bland annat genom omfattande skogsplantering. Men vi vet inte hur realistiskt det är nu efter presidentvalet i USA, säger Moore.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39