"Citera mig inte" – oppositionella är rädda för godtyckliga utrensningar då makten samlas i Erdoğans händer

All makt har samlats i president Erdoğans hand och Turkiet har blivit en diktatur. Det säger Kemal Kılıçdaroğlu, ledare för landets största oppositionsparti, i en exklusiv intervju med HBL.

Efter de senaste årens turkiska drama – med kuppförsök, utrensningar och presidentstyre – är många rädda för angiveri. Oppositionella fruktar att bli svartlistade och förlora sina jobb. I så fall går de inte bara miste om sin försörjning utan förlorar dessutom sjukförsäkring och intjänade pensioner. Godtyckliga utrensningar har redan drabbat cirka 150 000 statsanställda, lärare och akademiker. Även familjemedlemmar berörs när falluckan öppnas för de svartlistade.

Därför är det inte så konstigt att många av dem jag möter i Ankara och Istanbul säger "citera mig inte", när de målar upp en dyster bild av läget efter president- och parlamentsvalen den 24 juni, som gjorde president Erdoğan till en författningsenlig autokrat.

Men ledaren för det största oppositionspartiet CHP, Republikanska folkpartiet, Kemal Kılıçdaroğlu, tvekar inte att kalla Erdoğans nya presidentstyre för en diktatur. Han, som förra sommaren ledde en 450 kilometer lång "marsch för rättvisa" i protest mot utrensningar och fängslanden, säger när han tar emot i sitt partihögkvarter i Ankara:

– Alla förutsättningar för en diktatur finns här. När all makt har samlats i en hand, när Erdoğans beslut blir lag, när alla beslut följer hans önskemål och alla tv-program och tidningar är fyllda med hans beslut har detta land definitionsmässigt blivit en diktatur.

Efter kuppförsöket den 15 juli 2016 – något Erdoğan i efterhand kallade "gudasänt" – banade han väg för sitt nya presidentstyre. Det liknar inget annat, vare sig i världen eller i Turkiets historia, hävdar CHP-ledaren Kılıçdaroğlu.

– Den verkställande, lagstiftande och dömande makten är samlad i samma hand. 90 procent av medierna kontrolleras av president Erdoğan. Han är både partiordförande och president. Vi lever i efterspelet av den 20 juli 2016, då Erdoğan införde undantagstillstånd. Det var en civil statskupp, säger han.

Medan Erdoğan är bombastisk i sin ledarstil och tar till gatans språk för att krossa sina kritiker, är Kılıçdaroğlu en färglös före detta byråkrat med nedtonad personlighet. Efter att ha förlorat nio val, inklusive folkomröstningar och lokalval, mot Erdoğan och dennes maktparti AKP sedan 2010 är Kılıçdaroğlu ifrågasatt i sitt parti.

Frondörer vill se Muharrem Ince som näste partiledare. Denne ställde upp mot Erdoğan i presidentvalet och gjorde långt bättre ifrån sig än partiet (CHP fick 22 procent i parlamentsvalet, medan Ince fick drygt 30 procent i presidentvalet). Men Kılıçdaroğlu vägrar se CHP:s siffror som ett nederlag.

Muharrem Ince ställde upp mot Erdoğan i presidentvalet. Bild: TT/AP/Burhan Ozbilici

Bland turkiska regimmotståndare finns också de som talar respektfullt om hur Kılıçdaroğlu stått upp mot godtyckliga fängslanden och utrensningar, oavsett vem de drabbat. Många beklagar också att Muharrem Ince gratulerade Erdoğan till valsegern tidigt på valnatten, eftersom det tog luften ur kritiken mot en valrörelse som tillät AKP och Erdoğan att dominera.

– Valen ägde inte rum enligt legala principer. Eftersom AKP förlorade sin majoritet i parlamentet ser vi valet som en stor seger för oss, säger CHP-ledaren.

Men oppositionen har få medel att stoppa presidentens dekret, eftersom det turknationalistiska MHP agerar stödparti till Erdoğan. Att locka över MHP till en bred opposition, där även det prokurdiska HDP finns, är otänkbart. Erdoğan kan också flirta med parlamentets andra turknationalistiska parti, Iyi Parti (Goda partiet), för att vinna över de sex mandat som krävs för absolut majoritet.

Kılıçdaroğlu tror dock att CHP och oppositionen kan göra något:

– Vi granskar presidentdekreten noga. Tidigare kunde vi inte väcka talan hos konstitutionsdomstolen mot regeringsbeslut. Men nu har vi rätt att vända oss dit mot varje dekret som förefaller strida mot författningen. Vi kommer att fortsätta kampen för demokrati med beslutsamhet. Men det avgörande problemet är att endast tre (av 17) domare i författningsdomstolen utnämns av parlamentet, resten av Erdoğan. Det är vårt största problem nu. Domstolarna har nära nog förlorat sitt oberoende.

Poliser med hundar på stan i Istanbul den 1 juli efter att turkiska myndigheter förbjudit den årliga prideparaden. Bild: Lehtikuva/Bulent Kilic

Han talar om hur domare tar order från "palatset" och syftar på Erdoğans nybyggda mastodontliknande "Vita palats" i Ankara, som är större än både Kreml och Vita huset.

Men en skakig färd kan ändå vänta Erdoğan framöver – dels för att liran faller och den turkiska ekonomin urholkas, dels för att maktkoncentrationen kan kasta grus i maskineriet. Premiärministerposten har avskaffats, de flesta kontrollinstanser är borta och utnämningsmakten för alla väsentliga poster ligger hos presidenten. Situationen skapar ängsliga statstjänstemän, som tvingas vara lyhörda för presidentens vilja, snarare än för vad lagar och rättssäkerhet föreskriver.

Dessutom har Erdoğan skapat en gräddfil för sin egen familj. Hans viktigaste minister är svärsonen Berat Albayrak, som utsetts till finansminister. Oppositionella misstänker både Erdoğan och Albayrak för korruption. Initierade bedömare i Turkiet göra gällande att Albayrak via mellanhänder ska ha handlat med olja från tidigare IS-kontrollerat område i Syrien. Att göra den 40-årige Albayrak till finansminister är som att göra bocken till trädgårdsmästare, tycker de.

Kılıçdaroğlu lägger inte sina ord så att det kan tolkas som att han anklagar Albayrak för IS-samröre. Men han är besviken på EU och Europarådet. Han tycker att Europas ledare har svikit Turkiets demokrativänner och han hävdar att utnämningen av svärsonen visar att president Erdoğan försöker "legalisera plundringen" av statskassan.

– Och världssamfundet vet allt om Albayraks oljehandel, säger CHP-ledaren.

Skribenten är ledare för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00