Oppositionen: Omöjligt komma vidare då allt material om vårdreformen inte är klart

Social- och hälsovårdsutskottet tar sommarpaus och samlas igen både 20 augusti och 3 september, före höstsessionen inled 4 september. Veronica Rehn-Kivi (SFP), ordförande Krista Kiuru (SDP), och Anneli Kiljunen (SDP).Bild: Mikko Stig

Nu stundar sommarpaus för social- och hälsovårdsutskottet, men mycket är öppet i behandlingen av vårdreformen. Det återstår rentav sakkunnighöranden, som får vänta till augusti.

Social- och hälsovårdsutskottet, som haft möten hela veckan, har inte kunnat avsluta sina förberedelser för ett betänkande om vårdreformen.

Arbetet beräknades redan tidigare dröja längre än beräknat och ledde till att regeringen i slutet av juni beslöt skjuta upp vårdreformen med ett år.

Uppskjutningen är en av orsakerna till att förseningen blir ännu större – texter måste skrivas om.

Dessutom har det varit svårt att snabbt organisera expertbesök i juli, och en del utlåtanden väntar man ännu under den extra mötesdagen den 20 augusti.

– Lagförslagen är som en ständigt föränderlig labyrint, där det är omöjligt att skönja helheten, skriver utskottets oppositionsledamöter i ett gemensamt utlåtande.

– Arbetet har bromsats av att allt det material regeringen utlovat ännu inte är levererat, skriver oppositionsgrupperna och frågar hur det är möjligt att regeringen tänkt sig att allt skulle vara klart före sommaren.

Att den förberedande diskussionen inte är slutförd ger också bara begränsad vägkost för tjänstemännen som under pausen ska fila på texterna till betänkandena. Arbetet inleds men kan alltså inte bli klart förrän i höst.

Omsorgsminister Annika Saarikko (C) kommenterar det på Twitter med att "arbetet inte hänger på det material regeringen ska leverera". Enligt Saarikko har förändringarna som beror på uppskjutningen av reformen levererats "som skisser", och hon säger att det inte finns hinder att fortsätta behandlingen.

FAKTA

Hur går utskottsarbete till?

För varje lagförslag som kommer till riksdagen finns ett utskott som har huvudrollen, och som gör ett betänkande. Det är betänkandet som går till plenum för omröstning. I det här fallet är social- och hälsovårdsutskottet betänkandeutskott.

Dessutom är flera andra utskott involverade – de ger utlåtanden som överlämnas till betänkandeutskottet. Utlåtanden om vårdreformen har kommit från till exempel grundlagsutskottet, lagutskottet, förvaltningsutskottet, finansutskottet.

Grundlagsutskottets utlåtande har i det här fallet varit mycket centralt eftersom grundlagsutskottets klämmar är krav som måste uppföljas för att lagen ska följa grundlagen, och stiftas i vanlig ordning. Lagar som inte gör det kräver grundlagsordning – ett sådant lagpaket är till exempel underrättelselagarna där man gått in för att föreslå en grundlagsändring.

Lagpaketet om vårdreformen, särskilt lagen om valfrihet, har krävt ändringar enligt grundlagsutskottet. Är ändringarna stora kan lagarna återgå till statsrådet och göras om. Om ändringarna är mindre kan de göras i utskottet. I det här fallet görs ändringarna under utskottsbehandlingen, men regeringen lämnar in nya förslag i form av svar.

Arbetet med ett betänkande består till stor del av att höra experter. Det gör social- och hälsovårdsutskottet ännu den här veckan. När alla är hörda förs en förberedande diskussion om betänkandet. Själva textarbetet görs som tjänstemannaarbete. Skissen går sen till utskottet för detaljerad behandling.

Ett utskottsbetänkande blir inte nödvändigtvis enhälligt. Vanligt är att regeringspartierna med majoritet röstar för det, medan oppositionsgrupper eller enskilda ledamöter lämnar in avvikande åsikt med motivering.

Ett undantag är grundlagsutskottet som strävar efter enhällighet, eftersom det inte ska präglas av partifärg eller politiska fronter. I det här fallet var grundlagsutskottets utlåtande enhälligt.

Regeringspartierna har anklagat oppositionen för att söla i utskottet – nu har några Centerledamöter och en blå ledamot rentav lämnat in en klagan till talmanskonferensen om utskottsordförande Krista Kiurus arbete. Oppositionen säger däremot att regeringen själv stökat med sin beredning i flera år.

Utskottets vice ordförande Hannakaisa Heikkinen (C) säger till STT att tidtabellen ännu är "mycket ansträngd" och att det inte ens är hugget i sten om landskapsvalet kan ordnas i maj nästa år.

Åland hörs om effekterna

En fråga gäller effekterna på Åland, därför kommer utskottet veterligen att höra Ålands utlåtanden. Men det blir till höstkanten.

Ålands skatteavräkning påverkas då beskattningen i "riket" läggs om, likaså FPA-ersättningarna. Om alla lösningar kring vårdreformen klarnar först på hösten har det lett till osäkerhet kring i vilken tidtabell det pågående arbetet med självstyrelselagen och Ålands avräkningsgrunder blir klart.

Det finns också annat som berör Åland trots att vårdreformen gäller fastlandet. Många ålänningar får årligen specialistvård i exempelvis Åbo, och alla fogar måste sitta ihop.

Behandlade EU-frågan

Under den här veckan har bland annat frågan om en EU-notifikation behandlats.

En av utskottsmedlemmarna, Veronica Rehn-Kivi (SFP), bedömer att hon ännu efter behandlingen hittills ser EU-notifikationen som nödvändig.

– Det har klarnat för mig att det enda sättet är att göra en EU-notifikation, och att en sådan notifikation skulle behövas också om man stannar för att klassa vården som SGEI-tjänster, säger Rehn-Kivi.

SGEI är ett alternativ som diskuterats i samband med vårdreformen, och som är en EU-term för Services of General Economic Interest. Det handlar om tjänster som annars inte skulle ha en fungerande marknad men som måste tryggas. Sådana kan man lagstifta om.

Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) bedömde tidigare i HBL att bara en del av alla de tjänster som omfattas av vårdreformen skulle kunna klassas som sådana, men inte nödvändigtvis sådana som det finns en marknad för.