Oppositionen kräver nödparagraf för att tillfälligt stoppa asylsökande – Regeringen: "Olagligt"

Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) besvarade oppositionens interpellation på onsdagen. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus har fått oppositionen att interpellera och kräva att en nödparagraf införs i Finlands lagstiftning. Regeringens svar under onsdagens interpellationsdebatt var ändå inte vad oppositionen önskade.

Mindre än en vecka efter att Krista Mikkonen (Gröna) tillträtt som Finlands nya inrikesminister fick hon ställa sig framför oppositionen för att besvara den interpellation som Sannfinländarna initierade förra veckan.

Oppositionspartierna Samlingspartiet, Kristdemokraterna och Rörelse Nu ställde sig bakom interpellationen om att tillfälligt kunna stoppa asylprocesser ifall Finland utsattes för en hybridattack.

Dessutom kräver oppositionen mer enighet från regeringshåll.

– Hybridoperationerna kommer allt närmare oss. Vi kräver snabbt en nödparagraf för att trygga den nationella säkerheten, sade interpellationens första undertecknare, Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra under onsdagens interpellationsdebatt.

En interpellation är oppositionens kraftigaste verktyg för att pröva om regeringen fortfarande har riksdagens förtroende. Den slutliga omröstningen sker på fredag.

"En tydlig linje, tack"

Oppositionens oro bottnar i den migrantkris som för tillfället pågår vid gränsen mellan Polen och Belarus.

Krisen har uppstått efter att Belarus under en längre tid har transporterat migranter till den polska gränsen med löfte om att de kan ta sig in i EU. Den belarusiska ledaren Aleksandr Lukasjenkos administration har anklagats för att använda människor som vapen, och EU har riktat upprepade sanktioner mot Belarus för att få slut på människosmugglingen.

Mikkonen antydde redan under en presskonferens i fredags att oppositionen delvis har påverkats precis i den riktning Lukasjenko önskar. Målet med hybridattacken är enligt Mikkonen att skapa oro och förvirring inom EU, och det sker nu i Finland i form av interpellationen.

Mikkonens påstående fick stöd från flera regeringspartier under interpellationsdebatten. Oppositionen däremot ser det hela ur en helt annan vinkel.

– Påståendet är nästan komiskt, sade Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till SPT före debatten.

Orpo betonade att Finlands lagstiftning är öppen för diskussion. Han anser inte att oppositionen skapar extra förvirring genom att efterlysa ny lagstiftning för att trygga finländarnas säkerhet. I stället ser regeringen själv enligt honom till att förvirring uppstår.

– Det kommer ständigt olika budskap från olika ministrar, för att inte tala om regeringspartiernas riksdagsledamöter. Vad vi nu efterfrågar är en tydlig linje från regeringshåll.

Asylpolitik fel tillvägagångssätt

Mikkonen betonade i sitt svar till oppositionen att Finland är väl förberett och har kapacitet att reagera på yttre hot.

– Vi har redskap på flera nivåer att reagera på fientlig verksamhet, men alla dessa kan inte behandlas offentligt i detalj.

Mikkonen fördömde starkt Belarus agerande, och betonade att EU måste reagera gemensamt på situationen.

Hybridattacker motarbetas i första hand inte med asylpolitik, betonade Mikkonen.

– Utrikespolitiska motaktioner och diplomati är nu centrala åtgärder.

Enligt Mikkonen kan regeringen stänga en enskild gränsstation om det skulle behövas. Däremot stoppar både grundlagen och EU-lagstiftningen den nödparagraf oppositionen efterfrågar.

– Av samma orsak stiftade inte ni i oppositionen en liknande paragraf då ni satt i regeringen.

Mikkonen sade också att en reform av beredskapslagen är under arbete. I samband med reformen bör man enligt Mikkonen se över om beredskapslagen i framtiden bättre kunde svara mot bland annat olika hybridhot och okontrollerad, utbredd invandring.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) bekräftade även att alla partier inom kort kommer att kallas till ett möte där man kommer att diskutera vad reformen av beredskapslagen innebär.

Om diplomati inte räcker?

Enligt Purra visar Mikkonens svar att regeringen inte är handlingskraftig.

– Regeringen erkänner inte hotet, inte heller asylsystemets felanvändning eller det att människor utnyttjas i handlingar som riktas mot vårt samhälle, sade Purra.

Hon frågade vad som händer ifall diplomati inte räcker för att stoppa Belarus.

– Syftet med vårt asylsystem och att bistå med internationell humanitär hjälp är inte att ge någon annan redskap att föra krig, sade Purra.

Hon fick medhåll från Kristdemokraternas Päivi Räsänen.

– Vi måste kunna skilja mellan asylrätten och att människor utnyttjas som spelbrickor för att äventyra samhällsordningen och den nationella säkerheten.

Från regeringspartiernas håll betonades att Belarus agerande riktas mot hela EU. Därför måste EU också gemensamt finna lösningar för hur situationen ska hanteras.

– I stället för att EU försvagas måste unionen visa upp sin styrka. Vi måste hålla fast vid internationella avtal och visa att det inte är lönt att utpressa oss, sade Vänsterförbundets riksdagsgrupps ordförande Jussi Saramo.

– Hårdare knep måste riktas mot enskilda ledare i stället för att rikta de hårdare knepen mot deras oskyldiga offer. Genom att skapa panik och rädsla gör vi bara självmål.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning