Ont om skarv och trutar i vinterskärgården

Antalet övervintrande skarvar har minskat kraftigt i den åländska skärgården, visar årets vinterfågeltaxeringar. Det indikerar ändå ingen minskning av det häckande skarvbeståndet på de finska havsområdena.

De systematiska vinterfågeltaxeringarna på Åland visar att det övervintrar betydligt färre skarvar och trutar i den åländska skärgården i år än tidigare år. För trutarnas del är förklaringen att många soptippar har stängts, men för skarvarnas del är orsaken en gåta.

– Vi vet inte om det har skett en förändring i fiskbestånden eller om det finns någon annan förklaring till att det är ont om skarv den här vintern, säger Markku Mikkola-Roos, äldre forskare vid Finlands miljöcentral.

I januari i år påträffades 107 skarvar på de åländska taxeringsrutterna. Vissa vintrar har det funnits 1 000–3 000 individer på samma rutter.

– Isläget duger inte som förklaring eftersom vi har haft många liknande vintrar på senare år, säger Mikkola-Roos.

Den här vintern har en större andel av skarvarna flyttat längre söderut än Åland. Mikkola-Roos poängterar att det klena vinterbeståndet inte indikerar att häckningarna på finska vatten vore på nedgång.

– Inte nödvändigtvis, här finns inget samband.

Däremot är sambandet klart hos trutarna – övervintrarna är färre för att det häckande beståndet har minskat. I vinter är det ont om både havstrut och gråtrut på Åland.

– Den klart viktigaste orsaken är att många soptippar har stängt. Bioavfallet hanteras numera under tak, och det håller trutbestånden nere, säger Markku Mikkola-Roos.

Detta är en fortsättning på en utveckling som pågått i 20 år. Havstruten och gråtruten är på tillbakagång överlag. Att trålfisket har minskat kan ha bidragit till trutarnas utförsbacke.

– De hittar helt enkelt inte lättillgänglig mat i samma utsträckning som förut, säger Mikkola-Roos.

Havstruten som är något av en karaktärsart i skärgården klassas som nära hotad på 2015 års rödlista. Den klassades som livskraftig under hela 2000-talet.

Nötväckan kommer

De fåglar som övervintrar på Åland har hittills klarat sig bra tack vare den milda vintern. I och med att havet är öppet överallt är fåglarna utspridda på större områden än under svårare isvintrar då de trängs i enstaka råkar. I år påträffades färre gräsänder, viggar, knipor och storskrakar än normalt, inte för att de skulle ha minskat utan för att de är mer utspridda.

Att det var ont om knölsvanar förklaras däremot också av att arten har haft kämpigt med häckningen de senaste åren. Efter goda häckningsår är över 20 procent av de övervintrande knölsvanarna fjolårsungar, men de tre senaste åren har andelen varit under 10 procent.

Taxeringarna bjöd på en riktigt välkommen sjöfågelnyhet:

– Vi såg fler bergänder, svärtor och sjöorrar än de flesta vintrar, säger Mikkola-Roos.

Det är positivt eftersom både berganden och svärtan klassas som starkt hotade.

På det åländska fastlandet bekräftade årets taxeringar vad vanliga fågelskådare har slutit sig till – den milda vintern har gynnat många av de arter som övervintrar sporadiskt.

– Det fanns relativt gott om rödhakar, gärdsmygar och beckasiner. Och så kan vi konstatera att det går rekordbra för nötväckan, vi fann över tjugo exemplar, säger Markku Mikkola-Roos.

Nötväckan är vanlig i Sverige, men i Finland häckar bara ett fåtal par, och flera av dem på Åland.

Positivt var också att taxerarna inte stötte på en enda fågel som skulle ha dött av fågelinfluensa.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33