Om mödrar och anmödrar

Meidän perintö

På scenen: Charlotta Hagfors, Reetta-Kaisa Iles och Elsa Saisio. Ljud: Vesa Norilo. Scenografi: Jaana Kurttila.

Dansteater Tsuumis premiär på Avoimet Ovet 15.11.

Temat är enkelt men samtidigt mångfasetterat och väldigt personligt. Föreställningen Meidän perintö (Vårt arv) handlar om mödrar, ur många perspektiv: såväl den egna modern och anmödrarna som den egna modersrollen.

Sångaren Charlotta Hagfors, dansaren Reetta-Kaisa Iles och skådespelaren Elsa Saisio möts på scenen och står själva för allt innehåll.

Dramaturgin är enkel men välfungerande. Första delen är en informell diskussion över en kopp kaffe, där de tre kvinnorna ventilerar olika funderingar kring temat. Det blir en lång rad anekdoter om allt från kommunism till krigsbarn.

Ibland känns tempot lite gäspigt, men samtidigt får publiken tid att sätta i gång sina egna funderingar. Hurdana val har våra anmödrar gjort? Varför reagerar vi som vi gör i olika situationer då de egna barnen sätter sig på tvären? Tonen är fundersam men samtidigt lätt humoristisk.

Orden varvas med folksångsinspirerade inslag. Jag gillar det nästan respektlösa sättet som föreställningen handskas med musiken, till exempel genom att ständigt avbryta med nya funderingar. Vi är långt från tal-varvat-med-musiknummer-estetik.

Kropp och röst

Efter pausen blir det vad man skulle kunna kalla "den konstnärliga bite", där de tre konstnärerna övergår till att ventilera temat med sina kroppar och röster. Här inser jag egentligen på allvar hur väsentlig kaffeprologen är – plötsligt har man som åskådare en massa tankar färdigt inplanterade i skallen, och kan till och med se dem ploppa upp i det sceniska då och då. Konstnärerna får då full frihet att behandla temat som de vill, utan någon påklistrad tematik.

Trots att det handlar om tre konstnärer med olika inriktningar finns här inga gränser, alla talar, rör sig och sjunger. Reetta-Kaisa Iles är laddad i sin scennärvaro och sjunger starkt, emellanåt så övertonsrikt så det bara gnistrar om det. Också Elsa Saisio har en fin sångröst och är väldigt mångsidig och säker på scen, lika hemma i stillastående som koreografiska insatser. Charlotta Hagfors gör ett lite blygare intryck, men hittar sin styrka och blommar upp speciellt i sånginslagen med härligt jazzig soloimprovisation som kronan på verket.

Det visuella är stiligt genomfört med små medel och skarpa ljusbyten, medan Vesa Norilos ljuddesign skapar stämning och tar fasta på roliga detaljer som gurgelljud.

Meidän perintö ges på Avoimet Ovet ytterligare två gånger: 24. och 30.11.

Tove Djupsjöbacka Musik- och danskritiker

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02