Om konsten att debattera

Bild: Ksf Media

Vi kan inte klämma ur oss vad som helst och sedan söka skydd bakom yttrandefriheten. Var och en bär ansvar för sina ord.

Och så kom den dagen då jag var tvungen att blockera en anhängare från min Twitter. Jag har försökt vara vidsynt. Jag för diskussioner även med människor som har diametralt olika åsikter med mig. Men det finns en gräns. Pseudonymen som jag blockerade spred hatiska inlägg om judar, migranter och svenskspråkiga. Jag gillar att debattera, men jag följer inte dylika salvor.

En debatt handlar nämligen om åsiktsutbyte. Ingen kan förutsätta att alla glatt håller med en. Den som inte godkänner tanken, är inte redo för en debatt. Mycket av snacket omkring oss kan karakteriseras som propagandistiskt skrik. En gapar det ena, medan den andra gapar något annat. Viljan att mötas saknas. Självkritiken lyser med sin frånvaro. Dylika bidrag för inte debatten vidare.

En god debattör tänker också efter innan den hävdar att andra kränker yttrandefriheten. Vi kan inte klämma ur oss vad som helst och sedan söka skydd bakom yttrandefriheten. Var och en bär ansvar för sina ord. Det är också allt skäl att minnas att yttrandefriheten inte är en absolut rättighet. Dess användning kan begränsas för att skydda andras fri- och rättigheter. Tröskeln är hög, men den finns där. Bruk av ord är bruk av makt. Makten ska inte vara gränslös.

Kännetecknande för en saklig debatt är ytterligare att vi inte ljuger eller medvetet förvränger saker och ting. Om alla metoder är tillåtna förvandlas debatten till en performance. Sådana kan förstås vara underhållande eller på annat sätt betydelsefulla. I en diskussion måste vi ändå kunna ta varandras avsikter på allvar.

Det här med avsikter är förstås en svår femma. Hur man än formulerar sig är det möjligt att åhörarna uppfattar en på ett sätt som man inte har menat. Om så sker måste man försöka klargöra sitt ursprungliga budskap. Då är det viktigt att åhörarna lyssnar på vad man ämnar säga. Även här kan vi alla skärpa oss. Alltför ofta kastar vi oss blodtörstiga på den som har yttrat sig mindre lyckat utan att ge denne en chans att förklara sig.

Om man har blivit missförstådd lönar det sig inte att tro att allt kan slätas över med att påstå att man skämtade. Humoristisk avsikt ger inte ett frikort i debatten. Vi behöver definitivt mera skratt i våra liv, men att skämta är faktiskt en svår konst. Det gäller att läsa spelet och förstå debattens kontext innan man börjar roa sig. Humorn är ett mäktigt vapen som måste användas med skicklighet. Dessutom är ett skämt dåligt om andra inte finner det roligt.

Givet är att man aldrig ska avvisa någons åsikter genom att hänvisa till dennes person. Ingen av oss har heller rätt att utkora sig till ett språkrör för folket. Folkets röst är en värdefull resurs som tillhör alla. Ett sunt samhälle strävar efter de bästa lösningarna för sina utmaningar. Ingen kan då utgå från att just jag har sett sanningen. I stället ska vi välja ett ärligt åsiktsutbyte där vi respekterar varandra. Alternativet är en cynisk kakofoni där den som manipulerar bäst får den största vinsten.

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning