Om de bokstavstrogna

Lagtolkning är inte juristers konspiratoriska påfund utan en väsentlig del av lagtillämpningen.

Borde grundlagen tolkas bokstavstroget? Kravet på dylik tolkning har nyligen lyfts fram av Björn Wahlroos som på detta sätt har bidragit till debatten om grundrättigheter. Han verkar vara särskilt upp1retad på de så kallade sociala rättigheterna.

När en lag bereds har man i tankarna olika slags typsituationer. Lagens bokstav formuleras så att den beaktar alla dessa. Lagberedningen innebär ett skickligt balanserande mellan det generella och det specifika. Lagen ska inte vara för allmän, för då vet man inte hur den kommer att tolkas. Samtidigt måste lagen tillåta ett rimligt tolkningsutrymme. Grundlagens mer bestående karaktär gör processen mycket krävande.

Alla lagar, såväl grundlagen som vanliga lagar, är ett resultat av en politisk dialog. De ideologiska passionerna är ett naturligt element i lagstiftningsprocessen. Givet är att de politiska kompromisserna också syns i formuleringarna. Lagstiftningen är inte lika med diktat.

Efter att det politiska spelet är klart får den politiska viljan sitt rättsliga uttryck. De nya normerna måste även placeras i den komplexa helheten av rättsnormer. Juristernas viktiga uppgift är att skapa ordning i detta kaos. I första hand sker det i samband med lagberedning.

Tolkning är ett annat sätt att skapa ordning i systemet. Tolkningen utgår från lagens ordalydelse, men oftast kommer man inte särskilt långt med lagtexten. Lagstiftaren kan inte förutspå alla tänkbara scenarier där lagen kommer att gälla. Verkligheten är helt enkelt för mångfasetterad. Riksdagen kan inte heller tillkallas varje gång det behövs stöd i tolkningen. Det skulle lamslå hela parlamentet och dessutom måste en uppkommen konflikt lösas med den lagstiftning som redan finns, annat vore godtycke.

Lagtolkning är med andra ord inte juristers konspiratoriska påfund utan en väsentlig del av lagtillämpningen.

När normerna tolkas följer jurister vissa överenskomna spelregler. När vi förespråkar en viss tolkning argumenterar vi rättsligt. Vi utgår från de relevanta internationella och nationella normerna och vi analyserar hur de har tolkats tidigare. Vi kontrollerar vad lagstiftaren har avsett och vi konsulterar den juridiska litteraturen. Rättslig argumentation är till sin natur öppen och transparent, vilket möjliggör kritik. Varje god jurist vet dessutom att i fråga om de allra svåraste juridiska problemen är många tolkningar motiverade.

Kravet på en bokstavstrogen grundlagstolkning är därmed en fantasi som inte kan förverkligas. Grundlagen ska överleva från en politisk konstellation till en annan vilket innebär att den måste ha ett visst utrymme för tolkningar. Det är den enda möjligheten i en demokrati. Grundlagen ska också kunna möta nya fenomen utan att den genast bör revideras. Även detta förutsätter mer allmänna formuleringar. Tolkningarna kan förstås kritiseras, men då måste fokus vara på den rättsliga argumentationen och inte på de rättigheter som man av ideologiska skäl inte råkar tåla.

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning