Olyckan kommer på fyra ben

Bild: Jan Gustavsson/Mostphotos

Hjortdjuren är ett växande orosmoment längs våra vägar. Krafttag och kulor behövs för att minska på faran.

Trafikkrockar med vilda djur, framför allt hjortdjur, har ökat och i vissa kustregioner börjar läget vara olidligt. Frågan är om vi prioriterar hjortliv på bekostnad av människoliv?

Skärgårdsvägen, livsnerven för skärgården i västra Åboland, som vackert ringlar mellan S:t Karins och Korpo, är en av landets mest olycksdrabbade vägar. Den är livligt trafikerad och lockar även många cyklister och motorcyklister. Vägrenen är obefintlig, hastigheterna höga och det rör sig mycket rådjur och vitsvanshjort i området.

Samma gäller Porkalavägen i Kyrkslätt, Hangövägen (riksväg 25), Tenalavägen, Åboleden i Esbo och riksväg 8 mellan Vassorfjärden i Korsholm och Kärklax i Vörå, för att nämna några ställen där statistiken pekar på många hjort- och rådjursolyckor.

I landets näst största stad Esbo sker de flesta olyckorna de facto innanför Ring trean, eftersom majoriteten av rådjursstammen flyttat innanför ringvägen där djuren får ströva omkring ostört för rovdjur och jägare.

Vägarna i landets mellersta del är däremot mest utsatta för älgolyckor.

På vissa områden i Finland har stammen av hjort och rådjur ökat med hälften på fem år och kan nästan klassas som tamdjur. Det är inte längre enstaka, skygga exemplar som flimrar förbi, utan på åker efter åker, äng efter äng, nära bebyggelse och trafikleder, kan stå tiotals djur och beta utan att låta sig bekomma.

Att hålla vägrenarna fria från buskar och träd minskar risken för viltkrock, men är förstås ingen garanti för att djuren håller sig borta från körbanan.

Fler viltstängsel skulle behövas. Längs Skärgårdsvägen planeras till exempel sex kilometer stängsel mellan S:t Karins och Pargas, vilket kostar en halv miljon.

Viltåkrar och utfodringsställen borde kartläggas och viltet styras bort från trafikleder genom utfodringen.

Framför allt krävs en rejäl reducering av djurbeståndet.

Det finns personer som till och med talar för en total utrotning av vitsvanshjorten och kallar den en invasiv art, eftersom den fördes in från Nordamerika på 1930-talet och fungerar som ett slags äggkläckningsmaskiner för fästingar, vilket leder till en ökande fästingpopulation och därmed också många fästingburna sjukdomar.

I fjol ökade myndigheterna jaktkvoterna för både älg och hjortdjur med en fjärdedel och samma trend väntas fortsätta.

I maj godkände statsrådet dessutom en förordning som förlänger jakttiderna för älg, vitsvanshjort och rådjur i syfte att minska skogs- och trafikskador.

Problemet är att många jaktlag inte lyckas komma upp till maximal kvot. Framför allt rådjursstammen får frodas fritt, när man försöker skjuta bort hjortar enligt beviljade licenser. För att skjuta älg och hjort krävs licens, medan rådjuren får skjutas utan licens.

Jaktvårdsföreningarna tampas dessutom med en, ursäkta uttrycket, förgubbning och har svårt att locka med nya och yngre medlemmar.

Förutom hård ammunition kunde dagens mjukvara utnyttjas effektivare, till exempel mobilapplikationer som varnar bilister för hjortdjur i området. Sedan nyåret har det varit möjligt för användare av appen V-traffic att få varningsmeddelanden om vilt i trafiken. Den bygger på data som samlats in av organisationen Storviltsassistans (SRVA) som upprätthålls av jaktvårdsföreningar och berättar om var krocken skett och vilken typ av djur det är frågan om.

För oss bilister skulle det gälla att bete sig ansvarsfullt i trafiken; hålla hastigheter, notera varningsskyltar och anmäla om det skett en olycka.

Enligt jaktvårdsföreningarna låter många bli att ringa 112 efter en viltkrock. Förutom att krocken då bokförs, kan nödcentralen ge instruktioner om vad man ska göra.

I fjol registrerade polisen 134 viltkrockar i Pargas, men mörkertalet är stort och det finns en risk för att djur lämnas skadade och lidande. Om djuret dött i krocken är det enligt lagen förbjudet att ta det med sig, det tillhör områdets jaktvårdsförening.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00