"Olika relation till Ryssland hindrar inte tätare försvarssamarbete"

Sveriges nya ambassadör i Helsingfors, Anders Ahnlid, är inte bekymrad över att Sverige och Finland förhåller sig olika till Ryssland. Han ser inte att åsiktsskillnaderna skulle inverka på det allt djupare försvarssamarbetet mellan länderna. Däremot oroar han sig för vad den nya världsordningen med Donald Trump kan medföra. "I värsta fall riskerar situationen att bli mycket allvarlig."

Toppdiplomaten Anders Ahnlid är sedan en månad tillbaka Sveriges ambassadör i Helsingfors. Han kom hit efter att i tre års tid ha varit chef för Sveriges EU-representation i Bryssel vilket gör att han har färsk insyn i den brandsläckning som EU har ägnat sig åt de senaste åren: Ukraina- och Rysslandskrisen, förhandlingarna kring lånepaketen till Grekland, migrations- och flyktingkrisen, terroristdåden och Storbritanniens beslut att lämna unionen.

Stationeringen i lugna Helsingfors betyder dock inte att Ahnlid tänker vila på lagrarna.

– Det finns mycket att uträtta vad gäller de finsk-svenska relationerna och här ska ambassaden fungera som mötesplats. Vår roll är att vara ett smörjmedel i kontakterna mellan våra länders myndigheter, försvarsmakten och företagsvärlden, säger Ahnlid som tänker göra ambassaden och de svensk-finska kontakterna synligare i sociala medier. Det har han egentligen redan satt i gång med, flitig twittrare som han är.

Ahnlid tar emot HBL i det ståtliga residenset mellan Stadshuset och presidentens slott. Salongerna är inredda enligt betydelsefulla epoker i Sveriges historia. Ett enormt ryttarporträtt av Karl XI till häst övervakar den största salen som representerar stormaktstiden. Nästa lite mindre salong går i 1700-talsstil och här är det en byst över Gustav III som håller ett vakande öga på ordningen. Följande rum är inrett med svensk 1900-talsdesign och i en annan salong finns en kammare med möbler från den ryska tiden. Den här eran gör sig också påmind då man blickar ut över Salutorget mot Sveaborg: Granitobelisken med den ryska dubbelörnen som tycks vakta såväl torget som ambassadbyggnaden reser sig mitt i synfältet.

Finland och Sverige har olika relation till Ryssland. Ett färskt exempel på det här var tidigare i veckan då det stod klart att Gotland inte upplåter Slite hamn för att ryska Gazprom ska kunna bygga gasledningen Nord Stream 2. Samtidigt gynnas finska hamnar av att Gotland tvingades nobba Gazprom av säkerhetspolitiska skäl. Ett annat exempel på skillnader i våra länders förhållningssätt till Ryssland var i somras då svenska politiker kritiserade president Sauli Niinistö för att han hade bjudit Vladimir Putin på besök. Hur påverkas ditt arbete av Finlands och Sveriges olika hållning till Ryssland?

– Självfallet följer vi noga med och rapporterar hur Finland ser på sin relation till Ryssland. Det ligger i Sveriges intresse att Finland har en fungerande relation till sin östra granne. Våra olika geografiska lägen gör att våra relationer ser olika ut.

Anders Ahnlid tillägger här att Sverige och Finland i EU har varit synnerligen eniga om behovet av att hålla fast vid sanktionerna mot Ryssland så länge Minsk-avtalet inte är uppfyllt.

– På det stora hela har Sverige och Finland en likadan hållning, men till exempel i frågor som Nord Stream 2 gör varje land sin egen bedömning utifrån egna intressen.

Vad betyder det för planerna på fördjupat försvarssamarbete?

– Jag ser inte att det inverkar på det uppdrag som våra försvarsmakter har fått av sina regeringar: Att sätta i gång och planera för att agera tillsammans bortom fredstida förhållanden om det blir nödvändigt och efter gängse politiska beslut. Att vi i vissa frågor har en lite olika syn på Ryssland spelar ingen roll.

Vi ser tecken på att USA då Donald Trump tar över som president kan komma att lätta på sanktionerna mot Ryssland. Vad betyder det för EU och för länder som Finland och Sverige?

– Säkert kommer det att uppstå diskussioner om att även EU borde göra likadant. Men för Sverige och säkert också Finland, alltså länder som inte hör till de största i EU, är det viktigt att vi står upp för våra principer och inte av nationella och möjligtvis ekonomiska skäl vidtar åtgärder som leder fel. Det här ska ses mot bakgrunden av vad Ryssland har gjort på Krim och i resten av Ukraina.

Oroad över ny världsordning

Anders Ahnlid har största delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat med handelspolitiska frågor och han är djupt bekymrad över den protektionistiska våg som såväl Storbritanniens beslut att gå ur EU och valet av Donald Trump är tecken på.

– Situationen är väldigt allvarlig. Jag vet att man inte ska måla fan på väggen, men man kan inte undgå att dra paralleller till tiden innan andra världskriget då amerikanerna vände sig inåt vilket bidrog till den djupa depression som kom att få förödande följder. Jag hoppas att de strukturer som existerar i dag, till exempel Världshandelsorganisationen, olika handelsavtal och EU är tillräckligt starka och klarar av att stå emot de grövsta övertrampen som riskerar att leda i fel riktning.

Följde noga Vasa-Seinäjokibatalj

Den senaste veckans politiska batalj i riksdagen kring möjligheten att få vård på svenska i och med beslutet att gynna enspråkigt finska Seinäjoki sjukhus i stället för tvåspråkiga Vasa sjukhus, har inte undgått Anders Ahnlid.

Hur ser du som representant för det officiella Sverige på att Finlands nuvarande regering genom olika beslut, till exempel sjukvårdsreformen och planerna på experiment kring slopad skolsvenska, går åt det svenska språkets ställning i Finland?

– Naturligtvis följer vi noga med debatten. Det ankommer inte på mig att ha synpunkter på finsk inrikespolitik eller på hur Finland organiserar sin sjukvård. Men det är uppenbart att vi från svensk sida har ett intresse av att det fortsättningsvis talas svenska i Finland. Det är viktigt. Min uppfattning är att Finland och Norden vinner på det.

Här kan Sveriges ambassad bidra med att sprida kunskap om Sverige i synnerhet på orter där svenskan inte är så vanlig. Till exempel i fredags besökte Ahnlid Joensuu. Sveriges ambassad är också mån om att så ofta det bara är möjligt använda svenska vid tillställningar på residenset.

Rötter i Finland

Anders Ahnlid har speciella känsloband till Finland. Farfar kom från enkla förhållanden utanför Växjö i Småland och flyttade till Finland på 1920-talet för att arbeta i sågverks- och lådfabriksektorn. Här träffade han Ahnlids farmor som var finska från Åbo. Fadern föddes i Helsingfors år 1929 och under vinterkriget bodde familjen i Kotka. Efter att ha drabbats av hårda bombningar flyttade familjen till Småland där Anders Ahnlid föddes. Också på mödernet finns en Finlandskoppling: Modern hade en finsk extrasyster som var krigsbarn och som hon höll kontakt med livet ut.

– Visst märktes mina finska rötter i barndomen. I farföräldrarnas hem hängde en vacker ryamatta som föreställde Åbo slott och det finska riksvapnet och min pappa håller fortfarande på Finland i ishockey eller andra sportgrenar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00