Ojämlika studiemöjligheter

Bild: Mostphoto

Studiestödet har stöpts om. Förändringarna är många men det mest övergripande är en förskjutning mot studielån från studiepenning. Det försämrar de jämlika studiemöjligheterna.

Studiestödet förenhetligas och det innebär att studiepenningens maximibelopp blir 250 euro såväl på andra stadiet – alltså i gymnasier och yrkesskolor – som i den högre utbildningen. Samtidigt höjs statsborgen för studielånet från 400 till 650 euro per månad för dem som studerar på högskolenivå i Finland. Dessutom skärs antalet stödmånader ned och de studerande som har fått bostadstillägg hänvisas till största delen till det allmänna bostadsbidraget.

Studiepenningen behöver inte betalas tillbaka och den är beroende av studieframgången. Studielånet ska som alla andra lån återbetalas, men staten går alltså i borgen för en ganska hög summa och för dem som har tagit sin examen inom utsatt tid fortsätter den statliga studielånskompensationen, då staten alltså betalar en del av lånet.

Reglerna för studiestödet har ändrats ofta. Stödet infördes 1969, då i form av studielån med statsborgen. Studiepenningen infördes 1972 och tjugo år senare försköts tyngdpunkten i stödet från lån till studiepenning. Samtidigt blev den skattepliktig inkomst.

1995 sänktes studiepenningen eftersom depressionen på 90-talet ledde till nedskärningar av de offentliga utgifterna. Det tog hela tretton år innan studiepenningen höjdes igen vilket innebar att dess realvärde sjönk. Det ledde till att studier på heltid blev ovanligare eftersom många måste arbeta vid sidan av studierna. Det i sin tur förlängde studietiden. Å andra sidan är arbetslivserfarenhet positivt och nyttigt.

Under i stort sett hela 2000-talet har man strävat efter att förkorta studietiderna och för att uppnå det målet har också studiestödet förändrats. Stödtiden har förkortats och stödet har tydligare bundits till studieprestationerna.

När studiestödet nu förändras igen spelar regeringens beslut att skära ned de offentliga utgifterna en stor roll. På lång sikt ska förändringarna i studiestödet minska de offentliga utgifterna med drygt 100 miljoner.

Förändringen har fått mycket kritik. Det blir svårare för dem som först studerat i en yrkeshögskola att studera vidare på högskolenivå. Det blir också svårare att byta studieinriktning. Ändå är det förståeligt om man i 19–20 års ålder väljer "fel" studieinriktning.

Den allra största risken med att tyngdpunkten i studiestödet förskjuts från studiepenning till studielån är att det ökar ojämlikheten i och med att tröskeln att studera stiger för dem som inte kan få ekonomiskt stöd av sin familj under studietiden.

Hög utbildning går i arv, även med ett mera heltäckande system för studiestöd. Barn till föräldrar med hög utbildning har en klart större benägenhet till högre studier. Det handlar inte enbart om den socioekonomiska ställningen – men den går hand i hand med ett slags kulturkapital, en positiv inställning till att läsa och lära sig. Det gäller också om man hemma för en medveten diskussion om olika utbildningsval.

Outi Sirnös doktorsavhandling som lades fram vid Helsingfors universitet för ett år sedan visar att ärftligheten är störst för barn från familjer med de allra minsta och allra största inkomsterna. Bristande resurser försvårar den sociala rörligheten. Men också med samma utbildningsnivå får barn från familjer med stark socioekonomisk ställning högre inkomster än de som kommer från en familj med mindre inkomster.

I dag är en hög utbildning ingen garanti för ett fast jobb och tryggad inkomst. Det gör inte studielån attraktiva och skapar en snedvridning också mellan olika studieinriktningar. En blivande jurist eller läkare är i en helt annan position än en litteraturvetare.

I värsta fall är det nya studiestödet ytterligare ett dråpslag mot de jämlika möjligheter som regeringspartierna Centern och Samlingspartiet säger sig värna om.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33