Oförenta staternas president

Bild: Jim Watson

Donald Trump, USA:s president. Det som inte kunde hända har skett. Populismens segertåg tuffar vidare.

Det var inte bara Hillary Clinton och demokraterna som förlorade presidentvalet i USA. På förlorarsidan står hela etablissemanget. Många ledande republikaner tog under valrörelsens gång avstånd från partiets presidentkandidat Donald Trump. De är i dag också förlorare. Ett tolerant samhälle finns likaså bland förlorarna.

Potentiella vinnare är tidigare förlorare, övergivna och bortglömda som miljardären Trump med sin populism gav en röst och hopp att få en förändring. Samtidigt släcktes hoppet hos ungefär hälften av de amerikanska väljarna, som har sett Trump som en mardröm.

USA är i dag ett djupt splittrat land och tvivlet är stort huruvida Trump är den som ska kunna och vilja ena landet igen. Att Hillary Clinton hittills vägrar medge sin förlust, trots att den i praktiken redan är ett faktum, tyder inte heller på ökade förutsättningar att brygga över de sprickor valet har rivit upp.

Också opinionsmätningsinstituten är förlorare – igen. Nattens och morgonens valvaka i USA kändes som en déjà vu från midsommar då britterna, orkestrerade av EU-kritiska och nationalistiska ledare, gäckade alla opinionsmätningar och röstade för ett utträde ur EU.

Nu har populismen skördat en jätteseger genom att inta Vita Huset. Det är skrämmande att det huset är populismens boning i minst fyra år framöver.

Måste alla länder uppleva sina egna populistiska chocksegrar innan man inser att klyftor och motsättningar måste motarbetas i tid, helst hindras från att överhuvudtaget uppstå?

Det är inte utan en viss oro man blickar fram mot presidentvalet i Frankrike och förbundsdagsvalet i Tyskland nästa år.

Hur har populismen fått grogrund i USA?

En hastig blick på hur väl och snabbt USA:s ekonomi har återhämtat sig från den stora finanskrisen 2008 kan ge en bild av ett välmående land i en framgångsrik utveckling. Massor av nya jobb har skapats, den amerikanska ekonomin har växt 50 procent snabbare än eurozonens och kurserna på börsen har rakat i höjden. Men en närmare titt avslöjar att endast den bäst bemedlade femtedelen av amerikanerna har gynnats av detta. Medelhushållens realinkomst har stagnerat i 15 år och allt fler lever i fattigdom med eller utan jobb.

Den här utvecklingen har skapat en utmärkt grogrund för populism. Trump målade upp globaliseringen och invandringen som orsaker till misär och elände i USA. Hans nationalistiska retorik och radikala och förenklade lösningsförslag gick hem.

Marknaderna runtom i världen reagerade omedelbart på osäkerheten kring Trump som USA:s president. Börskurserna pekade neråt. I övrigt håller världen tillsvidare andan.

Donald Trump är ett fullständigt oskrivet politiskt kort. En del av det som han hävt ur sig under valrörelsen har varit skrämmande. Många vill säkert sätta en del på valpropagandans och valshowens konto.

Trump har talat om att kraftigt sänka skatterna och hans ekonomiska förslag sammantaget kunde skapa ett par miljoner nya jobb, men enligt oberoende experter skulle det samtidigt öka USA:s budgetunderskott med upp till 10 000 miljarder dollar. Han vill deportera 11 miljoner papperslösa och bygga en mur mot Mexiko.

Såväl i inrikes- som utrikespolitiken har Trump ställt "Amerika först". Det betyder att han vill minska USA:s militära närvaro och engagemang runtom i världen, men samtidigt höja den militära budgeten. Han har uttalat sig positivt och förstående om Rysslands president Vladimir Putin som han vill ha närmare relationer med. Han vill också riva upp en del ingångna handelsavtal och införa höga tullar och avgifter bland annat på kinesiska produkter. Någon klimatkris säger han sig inte tro på och vill följaktligen upphäva Parisavtalet.

Nu ställs hoppet till att presidentkandidat Trump inte är den samma som president Trump. Han har under de sista kampanjveckorna tonat ner sin aggressiva approach och visat upp en lite mer sansad bild. Det här kunde eventuellt bidra till ett avgörande i valet till hans fördel och kan antyda att han som president inte blir den han gett en bild av att vara under resten av den långa valrörelsen. Hans tacktal efter valet gav även en bild av en mer förbindlig Trump.

Kongressens roll blir också viktig. Republikanerna fick majoritet såväl i senaten som i representanthuset och kan i många frågor vid behov hålla presidenten i styr genom att bromsa eller förhala hans politik och initiativ.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00