Offentligt stöd till privata medier inget nytt

Offentligt stöd till en flerfald av mottagare är ändå en mindre risk för det journalistiska oberoendet än en enfald av mottagare, skriver HBL:s chefredaktör och kulturchef i sitt svar till Anu Koivunens kolumn.

Anu Koivunens ideologiska utgångspunkt verkar vara att all kritik mot Yle är otillbörlig, oberoende av om den är av det ena eller det andra eller det femte slaget.

För oss är frågan mer pragmatisk: hur ska Yle och de privata medierna kunna betjäna publiken på bästa sätt?

Att diskutera alternativ till den situation som riskerar att minska mångfalden måste därför vara möjligt. Utgångspunkten i en debatt kan naturligtvis aldrig vara att det rådande nuläget är det bästa tänkbara.

Våra resonemang laborerar med olika alternativ till den verklighet som råder på dagens mediefält i Svenskfinland, och att dessa alternativ kan vara sinsemellan motstridiga är helt naturligt. Våra texter hymlar inte om det.

Vi är inte ute efter att skära ned public service, utan efterlyser en diskussion om tänkbara modeller för att dela på eller reglera ett viktigt public service-uppdrag, så att Yles goda journalistik inte kannibaliserar på de privata mediernas goda journalistik. Som läget nu är uppfattar många läsare dessvärre att Svenska Yles jämförelsevis aggressiva satsning på textbaserade nyheter gör det onödigt för dem att betala för tidningarnas innehåll, framför allt digitalt. Det försvårar de privata mediernas möjligheter att hitta hållbara förutsättningar för att bära sitt samhällsansvar.

Att Yle matar Google och Facebook påverkar också vår nationella annonsmarknad negativt.

Statligt stöd gavs tidigare till tidningarna i form av ett presstöd utan att det ansågs snedvrida den fria konkurrensen, och i Sverige har mediestödet utökats för att regeringen insett att mindre aktörer har det tufft i den digitala omställningen. I Svenskfinland är befolkningsunderlaget ännu mindre och "marknaden" obefintlig, vilket gör det ännu tuffare.

Koivunen har rätt i att offentliga stöd som kanaliseras till privata medier principiellt inte är oproblematiska. Men offentligt stöd till en flerfald av mottagare är ändå en mindre risk för det journalistiska oberoendet än en enfald av mottagare.

Susanna Landor chefredaktör Fredrik Sonck kulturchef

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning