OECD pekar ut brister i det prisade finländska skolsystemet: "Förläng läroplikten och gör det lättare att komma in på högskola"

OECD har utvärderat det finländska utbildningssystemet och hur svårt det är för ungdomar att ta det första steget ut i arbetslivet. Bild: Pixabay

OECD har analyserat vad som händer med finländska ungdomar som avbryter sin skolgång direkt efter grundskolan. Den obligatoriska läroplikten räcker inte till för att få ett jobb i Finland.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. För att förhindra att ungdomar avbryter sin skolgång anser OECD att Finland borde förlänga läroplikten med två år – till 18 år.

– Det viktigaste skulle vara att ungdomarna inleder någon utbildning efter den finska grundskolan. Det spelar ingen roll om det är en yrkesutbildning eller en gymnasieutbildning, säger OECD:s seniorekonom Veerle Miranda.

Enligt henne skulle det göra att färre ungdomar blir utslagna ur samhället. De ungdomar som saknar vidare utbildning har nämligen mycket svårt att få ett jobb. Men det är inte så enkelt som att bara förlänga läroplikten, säger Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

– Ett tvång löser inte alla problem, men det kan ha positiva effekter. Det här är en grupp som är väldigt svår att nå. Samhället gör redan mycket för att motarbeta utslagning bland unga.

Under förra regeringsperioden startade regeringen något som kallas för Navigatorn. Det är en organisation som hjälper personer under 30 år i frågor som gäller jobb, utbildning eller vardagen.

Huvudargumentet för att inte förlänga läroplikten är att det blir för dyrt för samhället att erbjuda allt som den obligatoriska skolgången medför: skolmat, böcker och läromedel.

– I det långa loppet sparar man i själva verket genom att förlänga läroplikten. Arbetskraften blir mer högutbildad och färre personer börjar leva på socialbidrag, säger Miranda.

"Som en käftsmäll"

OECD kritiserar också högskolornas inträdesprov. Systemet är enligt OECD alltför selektivt vilket gör att unga tvingas ta ett mellanår mot sin vilja. Bara en av fyra får en studieplats på en högskoleutbildning direkt efter andra stadiet.

– Det första som händer när du blir klar från skolan är att du får ett "nej". Det är nedslående – som att få en käftsmäll. För mig var det här det mest slående resultatet i hela undersökningen, säger Monika Queisser, direktör vid OECD:s avdelning för social- och arbetsmarknadsfrågor.

Enligt henne behöver Finland se över kapaciteten på högskolorna och den regionala spridningen av studieplatserna. Systemet med inträdesprov måste förnyas för att förbättra situationen, säger hon.

– Den pågående förändringen av antagningen till universitet och högskolor är ett steg i den här riktningen, säger Fritjof Sahlström.

Enligt honom är högskolesystemet medvetet toppstyrt och trögt i Finland. Vart fjärde år förhandlar universiteten med Undervisnings- och kulturministeriet om antalet studieplatser som universiteten ska erbjuda.

– Universiteten försöker vara lyhörda för arbetsmarknadens behov och ungdomars intressen, men det är ett mycket starkt reglerat system. Åbo Akademi tar gärna emot ett ökat utbildningsansvar, men i så fall vill vi också ha pengar för att ordna utbildningen.

Ett annat sätt att rå på det oönskade mellanåret är enligt OECD:s experter att i samarbete med arbetsgivare införa olika former av läroavtal och utbildningar.

Bidrag lockar

I rapporten rekommenderar OECD att Finland ska förnya socialbidragen. För tillfället är det en bidragsdjungel.

– Ert bidragssystem är väldigt fragmenterat. Ingen har en helhetsbild över vilka socialbidrag som en person får, säger Miranda.

Enligt henne skulle Finland kunna införa en form av basinkomst. Men det måste också finnas ett starkt aktiveringskrav.

– Det är nästan för lätt att leva på socialbidrag i Finland. För en ungdom som inte vill jobba eller studera finns det för mycket lockelse i att leva på socialbidrag.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46