Odramatiskt klimatmöte tog små steg framåt

En konstinstallation kallad Klimatflyktingar prydde FN-kvarteret i Bonn där årets klimatmöte gick mot sitt slut på fredagskvällen. Bild: Lehtikuva / AFP / Patrik Stollarz

Processen gick framåt ungefär som avsett, men årets klimattoppmöte i Bonn går inte till historien som någon milstolpe. Mycket jobb återstår nästa år innan vi vet hur Parisavtalet ska fungera i praktiken.

Tvister om pengar gjorde att klimatförhandlarna i Bonn kunde förbereda sig på att jobba hela fredagskvällen. Så såg det åtminstone ut vid 19-tiden finsk tid. Så pass många stora frågor var ändå avklarade fram till eftermiddagen att miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) kunde sammanfatta utfallet.

– Man får vara nöjd med att implementeringen av Parisavtalet fortsätter. Filar vi lite på detaljerna borde vi bli någorlunda klara nästa år. Sedan kan man förstås inte vara nöjd så länge löftena om utsläppsminskningar inte matchar tvågradersmålet, säger han.

Det klimatavtal FN-processen tog fram i Paris 2015 siktar på att uppvärmningen ska bromsas till två grader, men de löften avtalet bygger på räcker inte till för det. Nästa år är det tänkt att man ska få klarhet i hur man ska gå vidare för att höja ambitionsnivån.

Ett mål för Bonnmötet var att den så kallade regelboken som beskriver hur Parisavtalet ska fungera ska vara klar om ett år. I Bonn tog man fram ett utkast som lämnar flera frågor öppna till nästa år. De föreslagna alternativen skiljer sig så mycket från varandra att det är omöjligt att säga hur avtalet egentligen ska tillämpas.

Bonnmötet landade ändå i några små delsegrar: ursprungsfolken fick en plattform för att påverka klimatförhandlingarna, FN-processen accepterade efter flera års tvistande att jordbruket också kan ha en betydelse för att bromsa klimatförändringen, och flera initiativ som införlivar städer och företag i klimatarbetet lanserades – allt detta i enlighet med Finlands förhoppningar.

Många konkreta klimatlösningar presenterades under flera hundra kringevenemang.

– Det stärkte tron på att det finns många sätt att minska på utsläppen, även om själva förhandlingarna löper trögt, säger Tiilikainen.

Manuel Pulgar-Vidal, klimat- och energichef vid WWF, säger att det behövs fler initiativ likt den allians av aktörer som tänker fasa ut kolkraften.

– Man kan inte bota alkoholism med alkohol, och inte klimatförändring med kol. Också Tyskland måste säga när man tänker fasa ut kolet.

Gamla skiljelinjer

De svåraste tvistefrågorna handlade om en fond för anpassningsåtgärder för samhällen som redan lider av klimatförändringen och om hur pass detaljerat och hur långt på förhand de rikare länderna förväntas lova hur de ska finansiera klimatinsatser i fattigare länder.

– De här frågorna kopplades ihop så att den ena inte kunde lösas förrän den andra var löst. Därför hade det sparat mycket tid om man slagit ihop frågorna, säger Finlands chefsförhandlare Outi Honkatukia.

Ett stort bakslag i Bonn var att en grupp länder med Kina och Indien i spetsen ville återinföra den så kallade "brandmuren", alltså den avgörande skiljelinjen mellan de traditionella "i-länderna" och "u-länderna". En av de för EU stora segrarna i Parisavtalet var uttryckligen att brandmuren slopades, att alla måste delta i klimatarbetet. Hittills har exempelvis Kina, tack vare sin gamla u-landsstatus, inte behövt göra någonting fast dess utsläpp länge har varit världens största.

EU och USA uppfattar Kinas och Indiens ambition som ett försök att omförhandla Parisavtalet i implementeringsskedet, vilket man absolut inte kan acceptera. Därför flyttas den här frågan fram till nästa år.

– Det är verkligen förargligt, i synnerhet då brandmuren inte alls ligger i de mest utsatta och sårbara ländernas intresse. Koldioxiden värmer jorden oberoende av i vilket land gasmolekylerna släpps ut, säger Tiilikainen.

Kina ville att brandmuren skulle gälla också för Parisavtalets krav på att länderna ska mäta och rapportera sina utsläpp transparent, och att de ska kunna verifieras. Det skulle urvattna avtalet, enligt EU:s ståndpunkt.

– Parisavtalet säger entydigt att brandmuren slopas i alla andra frågor utom finansieringen, där den gäller fram till 2025, påpekar Outi Honkatukia.

Några löften om höjda ambitioner var inte på agendan i Bonn. Därför väckte det en viss uppmärksamhet att Nederländerna föreslog att EU skulle höja ambitionen och strypa sina utsläpp med 55 procent i stället för 40 procent till 2030. Finland avfärdar förslaget.

– Det kan ses som ett utspel av en rätt ny och ivrig holländsk minister. Sådant underlättar inte förhandlingarna i det här skedet, säger Kimmo Tiilikainen.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39