Ockult konst en kvinnlig fristad

De återupptäckta konstnärerna Hilma af Klint och Tyra Kleen var båda djupt influerade av ockulta tankar om en sannare värld bortom den synliga. För många kvinnliga konstnärer gav spiritualistiska läror och hemliga seanser möjligheten att experimentera fritt med penseln.

"Jag är vagabond och äventyrare av födsel och ohejdad vana."

Så beskrev konstnären Tyra Kleen sig själv, och det var under resorna – geografiska som andliga – som hon hämtade stoffet till sin egensinniga konst, som i sommar hänger på Thielska galleriet i Stockholm.

I Indonesien hänfördes hon av javanesisk hovdans, som hon avbildade i en serie märkliga serieteckningsliknande målningar. Och i Paris lockades hon av teosofin, som var högsta intellektuella mode kring förra sekelskiftet.

Bland grundstenarna i teosofin ingår tron på en högre andlig verklighet bortom den synliga, som bland annat kan nås via uppenbarelse eller intuition. Den lockade många författare och konstnärer, som WB Yeats, James Joyce och Paul Klee, och förknippades särskilt med symbolismen, alltså den konströrelse som använder sig av tecken för att gestalta en gömd och sannare verklighet. Utställningens mest suggestiva upplevelse är just en serie symbolmättade verk, som bland annat tolkar diktarna Charles Baudelaire och Edgar Allan Poe.

Teosofin influerade även konstnären Hilma af Klint, som var verksam vid samma tid. af Klint menade sig få inspirationen till många verk, bland annat sin abstrakta serie Målningar till templet, genom att andar verkade genom henne. "Bilderna målades direkt genom mig, utan föregående teckning och med stor kraft", som hon själv uttryckte det.

Manligt och kvinnligt

I våras arrangerade kulturföreningen Fylkingen forskningskonferensen Conjuring creativity om ockult konst i Stockholm. På konferensen föreläste forskarna Victoria Ferentinou och Tessel Bauduin om det ockultas roll för kvinnliga konstnärskap.

Enligt Bauduin var en vanlig syn kring sekelskiftet att manliga konstnärer hade förmågan att vara experimentella och kreativa, medan kvinnor bara kunde avbilda något redan existerande, som landskap och föremål. Men genom att hävda att man var besatt av en manlig ande var konstnären endast ett medium för andens skaparkraft.

Om motivet dessutom uppträtt i en vision så kunde man också hävda att det rörde sig om en avbildning snarare än ett fantasiobjekt. På så sätt kunde kvinnor som tog sig an ockulta teman också tillåta sig att vara mer experimentella än vad som var kulturellt accepterat.

Men enligt Iris Müller-Westermann, kurator för den omfattande Hilma af Klint-utställningen på Moderna museet 2013, är förklaringen en efterhandskonstruktion.

– Hilma af Klint var ju inte intresserad av det ockulta för att kunna göra experimentell konst, det blir ju omvänt. Hon kommer fram till en spirituell syn på världen som förändrade hennes konstnärskap. Det andliga var på riktigt och inte bara en strategi.

Andliga nätverk

Enligt religionshistoriker Per Faxneld, som forskar på alternativ andlighet, kunde teosofin i dåtidens press lite elakt kallas en överklassekt. Kung Oscar II gav rentav privata audienser och sköt kanonsalut när ledande teosofer var på besök i Sverige, och intellektuella storheter som Ellen Key och August Strindberg förhöll sig på olika sätt till läran. Särskilt spridd var den enligt Faxneld bland kvinnor.

– Det fanns en hel krets av konstnärskvinnor som ägnade sig åt teosofin, som bitvis hade starka feministiska inslag och kvinnliga ledare. Förmodligen var det också ett sätt att göra uppror mot kristendomen, med sin fadersgestalt som gud.

Enligt Per Faxneld gav de spiritistiska strömningarna, med sina seanser och symboler, inte bara stoff till verken, utan hjälpte även kvinnor att sluta sig samman. Runt Hilma af Klint fanns en hel krets av kvinnliga konstnärer med ockulta inspirationskällor som i dag alla är bortglömda.

– Feminismen kan vara svår att utläsa av konstverken, som ofta är väldigt abstrakta, men teosofin blev en mötesplats för kvinnor som hade radikala konstnärliga såväl som andliga idéer.

Profil

Hilma af Klint

Hilma af Klint (1862–1944) var en svensk konstnär.

Hon var influerad av både teosofin och Rudolf Steiners antroposofiska lära, och medverkade i det spiritualistiska konstnätverket "Fredagsgruppen". I dag ses hon som en pionjär inom det abstrakta måleriet.

Precis som Tyra Kleen begärde hon att hennes arkiv inte skulle öppnas på flera decennier, vilket har gjort att de båda målarna har återupptäckts först på senare år.

Profil

Tyra Kleen

Tyra Kleen (1874–1951) var en svensk konstnär och författare.

Hennes konst ställdes ut i flera europeiska storstäder samt New York, men testamenterades till Riddarhuset med kravet att arkivet inte fick öppnas på 50 år.

Utställningen Tyra Kleen: konstnär, vagabond, äventyrare visas på Thielska galleriet i Stockholm 16 juni–23 september.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00