Också på medelvägen kan man krocka

Hannes Nykänens essä i HBL 10 mars. Bild: Fredrik Sonck

Också kålsuparteori och centerpopulism är en ideologi, skriver Trygve Söderling i en kommentar till Hannes Nykänen.

Hannes Nykänens polemiska essä i HBL 10.3, innehåller viktiga iakttagelser och en viss dos förvirring. Substansen finns framför allt i den kritiska analysen av "högern", som upptar merparten av texten. Och det är enligt min mening en fördel att hans två åtalspunkter mot "vänstern" däremot är så tunna att de blåser omkull som korthus om man andas på dem. Jag drar därför en annan slutsats än Nykänen, all politik är inte samma kålsuperi.

Att rörelser, också demokratiska, har ledare och att ledare ibland är karismatiska individer är knappast ett argument mot "vänstern". Nykänen menar väl inte att vänsterpartier – i stater med flerpartisystem – inte borde få ha några ledare (=individer) alls? Är de vänsterledare vi har i till exempel Finland och Sverige inte "vänster" enligt Nykänens definition? I diktaturer däremot försvinner verkligen skillnaden mellan vänster och höger, eftersom ingen egentlig politisk debatt kan föras. (Det är för övrigt en faktoid att Hitler skulle ha kommit till makten genom demokratiska val.)

Nykänens andra argument mot "vänstern" – "hur vänsterpolitiker ignorerade den maktstinna terror och ekonomiska utsugning som sovjetledningen utövade" – känns väldigt provinsiellt, ja finländskt. Att just våra politiker – från höger till vänster – av realpolitiska anledningar teg om handelspartnerns människorättsbrott är inte representativt för "vänstern" i allmänhet, i synnerhet inte efter 1956. Tror Nykänen att vänstern i Europa unisont försvarade Sovjet och till exempel dess krig i Afghanistan? Här kunde det vara skäl att läsa på en smula.

Man får intrycket att Nykänen anser sig vara rättvis, kanske tilltala SFP:s väljare, kanske till och med stå höjd över politiken, om han så att säga dammar på lika friskt i alla riktningar. Men också kålsuparteori och centerpopulism är en ideologi. Också på medelvägen kan man krocka.

Nykänen avslutar sin text med en talande logisk kullerbytta: "Då olika 'vi:n' tar struptag om varandra tar ett tredje vi i all tysthet hand om de sedelbuntar som kampen kostar." Varför kalla sedlarnas "vi" för "ett tredje vi" när Nykänen i början av essän mycket övertygande visat att detta "tredje vi" är identiskt med "vi nummer ett", det vill säga den politiska högern? Som exempel borde det räcka att peka på symbiosen mellan Samlingspartiet, finländsk vårdbyråkrati och diverse internationella finansjättar, som på sistone har fått en del mindre smickrande uppmärksamhet.

Trygve Söderling

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning