Och Facebook skälvde

På senare år har Facebooks dominans blivit så stor att den politiska mittfåran i USA har börjat diskutera behovet av att bryta isär bolaget i mindre delar. Bild: Greg Nash / AFP-Lehtikuva

Mark Zuckerbergs värsta mardröm kan besannas. Kampen mot teknikjättarnas dominans är en av de ytterst få frågor där republikaner och demokrater är överens.

Hur dominant får ett företag växa sig, när blir läget osunt? Det får domstolarna bedöma. Facebook har råkat i juridiskt blåsväder till följd av sin storlek. Efter åratal av politiskt skrammel yttrades nyss ord med den förlösande andemeningen "See you in court, Zuckerberg!". USA:s konkurrensmyndighet Federal Trade Commission (FTC) drar nämligen Facebook inför rätta för brott mot konkurrenslagen. En ytterligare stämningsansökan har lämnats in av högsta åklagare i 48 delstater. Långdragna juridiska strider väntar. I bakgrunden spökar ett mejl från 2008 där Facebooks vd Zuckerberg skrev att "det är bättre att köpa än att konkurrera".

Facebook anklagas för att missbruka sitt marknadsövertag, blockera konkurrenter och idka "rovdjursliknande" jakt på mindre företag. "Under nästan ett årtionde har Facebook utnyttjat sin dominans och monopolställning för att krossa mindre rivaler och kväva konkurrens", lägger delstaten New Yorks justitieminister Letitia James ut texten.

På 10 år har Facebook vuxit till en global mediejätte som nyss värderades till över 800 miljarder dollar. En betydande del av expansionen har skett genom förvärv, primärt bildtjänsten Instagram för 1 miljard dollar år 2012 och meddelandetjänsten Whatsapp för 19 miljarder dollar år 2014. I ett kritiskt skede insåg Facebook att användarna söker sig alltmer till smarttelefoner, och totalt har "Fejan" snappat upp 82 bolag under årens lopp.

Inte nog med att Facebook har fått opinionsvindarna emot sig till följd av slapphänt hantering av användarnas data och desinformation. Därtill skattar bolaget extremt lite. På senare år har Facebooks dominans blivit så stor att den politiska mittfåran börjat diskutera behovet av att bryta isär bolaget i mindre delar. Tiden då techjättarna var kongressens – eller åtminstone Demokraternas – älsklingar är ett minne blott.

Nu kräver åklagarna att Whatsapp och Instagram avyttras och åter blir individuella bolag, och att liknande köp förhindras i framtiden i syfte att trygga sund konkurrens och fri innovation. Den givna motfrågan är varför tillsynsmyndigheterna försummade att stoppa de uppenbart konkurrenshämmande förvärven från första början.

Hönsminne dominerar på bekostnad av hästminne, i all synnerhet i den digitala världen. Vem kommer ihåg Myspace, rivalen som kring 2007–2008 utgjorde ett reellt hot mot Facebook? Bolaget tackade nej till ett köperbjudande av Zuckerberg, som då växlade strategi för att stjälpa rivalen och började kopiera dess funktionalitet.

Det är allmän kännedom att Google, Microsoft, Amazon och Facebook med flera går till rutinmässig charmoffensiv mot uppstickare: man skickar långtradare fullastade med pengar till potentiella rivaler med avsikt att neutralisera dem innan de hinner växa sig till konkurrerande alfalejon. Techjättarna agerar alltmer defensivt, likt gängledare som rekryterar skjutglada unga pojkar för att inte själva bli omsprungna.

Vid Facebooks sida av ringen mobiliserar en hel skvadron av lobbyister och jurister med målsättning att stoppa stämningen, förhala eller åtminstone minimera skadorna. Huvudargumentet lär bli att myndigheterna genom att tämja Silicon Valley försvagar USA:s position i den globala konkurrensen om världsherravälde, till Kinas favör. Ytterligare huvudvärk skapas av den kinesiska videosnuttplattformen Tiktok som slår ut självaste Facebook och blir årets mest nedladdade app hos användare av Android och Apple.

Efter närmare tio års törnrosasömn är det hög tid för konkurrensmyndigheterna att visa framtassarna. Ett försök att bryta isär Microsoft under sent 1990-tal slutade i förlikning, men banade vägen just för bolag som Facebook och Google. Då oljegiganten Standard Oil bröts upp av amerikanska myndigheter år 1911 föddes 34 separata bolag, varav några senare utvecklades till Exxon Mobil och Chevron.

I marknadsekonomin avgör konsumenten. Var och en bör själv reflektera över så kallade gratistjänster: produkten är nämligen du och dina persondata. Lata och bekväma konsumenter som inte kräver reella alternativ och äkta konkurrens göder nya monopol.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning