HBL:s Anna-Lena Laurén nominerad till Stora journalistpriset

HBL:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén är en av tre kandidater till priset Årets journalist. – Det betyder enormt mycket och visar att det jobb vi gör är relevant för en bred publik, säger Laurén. Bild: Oksana Jusjko

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén är en av tre kandidater som tävlar om priset Årets journalist. "Laurén skriver sakkunnigt om aktuella frågor, politik, oliktänkare och vanliga människor runtom i Ryssland", lyder juryns motivering.

Journalisten och författaren Anna-Lena Laurén, Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters mångåriga korrespondent i Moskva, är nominerad till Stora journalistpriset i kategorin Årets journalist. Stora journalistpriset betraktas som det viktigaste journalistpriset i Finland och har årligen delats ut sedan 2001.

– Jag är förvånad och otroligt glad. Nomineringen betyder enormt mycket och visar att det jobb vi gör är relevant för en bred publik. Det handlar inte om att göra "samma på svenska", utan om egna nyheter med en egen röst, kommenterar Laurén från Ryssland.

Sin bana vid Hufvudstadsbladet inledde Laurén redan i mitten av 1990-talet, först som sommarvikarie i Åbo, där hon studerade statsvetenskap, ryska och litteratur. Laurén har gett ut flera böcker om Ryssland och Östeuropa och också varit Rysslandskorrespondent för bland annat Yle och Svenska Dagbladet.

I motiveringen skriver juryn, som består av chefredaktörer och andra mediechefer i Finland:

"Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland Anna-Lena Laurén skriver sakkunnigt om aktuella frågor, politik, oliktänkare och vanliga människor runtom i Ryssland. Hon kan sin stationeringsplats väl efter många år och hennes artiklar beskriver det ryska samhället även utanför det normala nyhetsflödet för läsarna. Artiklarna är välskrivna och har alltid ett intressant perspektiv. De hjälper på ett unikt sätt till att förstå vart landet är på väg och vad vanliga ryssar tänker."

Det här är andra gången Laurén är nominerad. Första gången var 2013 då priset gick till Saska Saarikoski på Helsingin Sanomat.

Inom samma priskategori har Laurén den här gången sällskap av Helsingin Sanomats Storbritannienkorrespondent Annamari Sipilä och radio- och tv-studiovärden Seija Vaaherkumpu vid Yles finska nyheter. Så här lyder juryns motiveringar:

Annamari Sipilä, Helsingin Sanomat

"Helsingin Sanomats korrespondent i Storbritannien Annamari Sipilä är på samma gång en oblyg och analytisk nyhetsreporter och en vass, lätt igenkännbar och rolig krönikör. Hennes texter är insiktsfulla och särpräglade. Hon har skrivit mångsidigt och noggrant om Storbritanniens utträde ur EU och de bakomliggande orsakerna till det under hela brexit. Sipilä har haft en central roll i Finland som skildrare och kommentator av förändringen i Europa."

Seija Vaaherkumpu, Yle

"Seija Vaaherkumpu tillhör eliten bland radio- och tv-intervjuare. Hon är korrekt, men vid behov tuff. Hon utmanar alltid sina gäster med motargument och intervjuerna präglas av ett grundligt gjort bakgrundsarbete. Vaaherkumpus intervjuer ger ofta upphov till politiknyheter, men avslöjar också nya drag i den intervjuades personlighet."

På Stora journalistprisets gala belönas förutom Årets journalist också Årets artikel, Årets journalistiska gärning och Årets journalistiska chef. Så här lyder nomineringarna:

Årets artikel

Heikki Aittokoski: Mannen på Mechelingatan. Helsingin Sanomats Månadsbilaga 10/2020.

"Heikki Aittokoski berättar i en skickligt uppbyggd artikel om ett självmord som ägde rum på Mechelingatan i Helsingfors 1979. Artikeln går vidare till att ta upp hur antalet självmord har minskat genom årtiondena. Artikeln går okonstlat igenom orsakerna till denna framgång, och personer som arbetat med självmord intervjuas. I slutet kommer känslorna som tryckts in mellan raderna fram då det framgår att mannen som begick självmord på Mechelingatan var pappa till nioåriga Heikki Aittokoski."

Henrik Kärkkäinen: Artiklar om Vastaamo. Ilta-Sanomat från och med den 21 oktober 2020.

"Henrik Kärkkäinen avslöjade att Psykoterapicentret Vastaamo utsatts för dataintrång. Han hade därefter även en ledande roll i rapporteringen av fallet och grävde fram ny information. Han berättade om fallets omfattning, utpressarens krav och intrångsmetoden. Som journalist med goda kunskaper om dataskydd gjorde Kärkkäinen flera kommentarsartiklar som beskrev de ovanliga särdragen i fallet för läsarna. Hans rapportering om ett även för redaktionen nytt ämne var sakkunnig och ansvarsfull."

Karoliina Paananen och Jarno Liski: Dyr konsultation. Suomen Kuvalehti den 2 juni 2020.

"Karoliina Paananens och Jarno Liskis artikel avslöjade att finansminister Katri Kulmuni hade använt över 50 000 euro ur två ministeriers medel för sin kommunikationsträning. Artikeln lyfte också fram frågan om huruvida ministeriets medel hade använts för partiets ordförandeval. Artikeln började med att granska fakturor och väckte enorma diskussioner om användningen av offentliga medel och förvaltningens transparens. Fallet ledde slutligen också till att Kulmuni avgick som minister."

Årets journalistiska gärning

Specialprojekt om covid-19: coronakunskap på arabiska, somaliska, kurdiska och persiska. Yle Uutiset.

"Våren 2020 upptäckte man på Yle Uutiset att det då coronaepidemin spred sig i Finland fanns en stor grupp språkminoriteter som inte nåddes av den officiella coronainformationen. På grund av den allmänna säkerheten är det dock viktigt att alla som bor i Finland får färsk och pålitlig information om coronavirussituationen. Uutiset inledde snabbt ett projekt och från och med mars började man sända nyheter på arabiska, kurdiska, persiska och somaliska. Ett sådant projekt hade inte kunnat genomföras av någon annan än Yle."

Terhi Pirilä-Porvali: försvarande av den journalistiska bestämmanderätten

"Tidningen Ilmajokis chefredaktör Terhi Pirilä-Porvali pressades att inte publicera en nyhet där man berättade om en kommunfullmäktiges deltagande i ett fullmäktigemöte trots att denne satt i coronakarantän. Pirilä-Porvali vek sig inte för utpressningsförsöket, varefter hon permitterades. Senare sade hon upp sig från sin tjänst. Fallet påminde om hur viktigt det är att den journalistiska bestämmanderätten aldrig lämnas ut utanför redaktionen."

Susanna Reinboth: Domstolsöverklagan som ifrågasatte polisstyrelsens linje att dölja uppgifter. Helsingin Sanomat.

"I Polisstyrelsens direktiv som kallas offentlighetshandboken får poliser rådet att dölja förundersökningsuppgifter som är knutna till privatlivet. Bland annat föreningen Rättsreportrarna anser att direktivet strider mot offentlighetslagen. I december 2020 vann rättsreportern Susanna Reinboth ett fall mot centralkriminalpolisen i Helsingfors förvaltningsdomstol som rörde döljandet av namn på medlemmar i ett kriminellt gäng. Om domstolens avgörande vinner laga kraft omintetgör beslutet också Polisstyrelsens anvisningar om att dölja information, vilket nu strider mot domstolens beslut."

Årets journalistiska chef

Aino Heikkonen, dagproducent, Etelä-Saimaa

"Aino Heikkonen arbetar kompromisslöst och framgångsrikt i landskapstidningens nyckelposition med ansvar för en redaktion med strax över 20 personer. Med fokus på webben har tidningen under coronaåret lyckats höja antalet digitala prenumerationer med över 30 procent. Heikkonen har i sitt innehållsledarskap både ett mänskligt grepp och en gedigen journalistisk grund. Hon har förmåga att dryfta etiska journalistiska frågor ur såväl samhällets som intervjuade personers synvinkel. Hennes underlydande berömmer henne för hennes systematiska arbete, goda organisationsförmåga, tydliga kommunikation och att hon också kan ge tuff utvecklande feedback på ett schysst sätt."

Anna Juvonen, nyhetschef, Kauppalehti

"Anna Juvonen pendlar suveränt mellan sina olika roller i Alma Talent: ömsom som nyhetschef, ömsom när hon leder innehållsförnyelser eller till exempel utbildar journalister i hur man använder redaktionssystem. Hon hjälper andra och är lättillgänglig trots sina många uppgifter. Juvonen har mycket breda kunskaper. Hon hanterar helheten, men förstår också de olika tidningarna med sina olika sätt och kan ta hänsyn till alla. På så sätt har hon blivit en stöttepelare för tidningarna i Alma Talent och främjar genom sitt arbete deras digitalisering och samarbete på ett fint sätt."

Eeva Lehtimäki, chef för samhällsredaktionen, MTV Uutiset

"Ibland är en bra journalist inte en bra chef eller tvärtom, men Eeva Lehtimäki glänser både som journalist och som chef. 2019 återvände hon till journalistiken från kommunikationssidan, vilket ganska få gör. Återkomsten har varit framgångsrik. Lehtimäki brinner för nyheter och är särskilt glad när hennes underordnade lyckas. Många gånger ligger hennes förtroende och råd bakom dessa framgångar. Under det tuffa coronaåret har hon också sett till att personalen orkat, trots att hon många dagar själv varit först på jobbet och sist med att avsluta arbetsdagen. 'Lyssnar på personalen, litar på sina underlydande och hjälper alltid till om man behöver hjälp. En fantastisk chef', beskriver hennes underordnade henne."

Direktsänds

Tävlingens syfte är att stödja och främja god journalistik och stärka de ansvariga finländska mediernas ställning i samhället.

Priserna delas ut av chefredaktörernas förening med stöd av koncernerna Alma Media, A-lehdet, Kaleva, Keskisuomalainen, MTV, Otavamedia, Sanoma, TS-gruppen, Yle, Kopiosto och KSF Media, som bland annat ger ut Hufvudstadsbladet.

Prissumman i varje kategori är 7 500 euro. I år ansvarar Yle för tävlingsarrangemangen. Vinnarna presenteras i direktsändning den 10 mars klockan 19 i Yle TV1 och på Yle Arenan.

Programledare är Yles nyhetsankare Piia Pasanen och Matti Rönkä. På grund av coronaepidemin ordnas galan utan publik i Yles studio i Böle.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning