Lärare: Obligatoriskt studentprov ökar kritiken mot finlandssvenskarna

Att det andra inhemska blir obligatoriskt är dåligt eftersom det minskar möjligheterna att satsa på andra ämnen, säger läraren Christina Ruth vid Tölö gymnasium. Bild: HBL

Det är finlandssvenskarna som kan få skulden om det andra inhemska språket blir obligatoriskt i studentexamen, säger läraren Christina Ruth.

Finlandssvenska Christina Ruth, lektor i biologi och geografi vid Tölö gymnasium hör till dem som förhåller sig kritiskt till att det andra inhemska språket blir obligatoriskt.

– Provet i modersmål som hittills varit det enda obligatoriska ämnet ger bra med poäng för antagningen till universitet, medan det andra inhemska ger färre poäng. Att det andra inhemska blir obligatoriskt är dåligt eftersom det minskar möjligheterna att satsa på andra ämnen. Tänkte man alls här?

Det var år 2005 som det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen. Enligt Ruth kan man inte gå tillbaka till den gamla strukturen, eftersom poängsättningen är annorlunda.

– I dag får man mer poäng för vissa ämnen. Det är de humanistiska realämnena som är de stora förlorarna. Det syns i hur elever väljer ämnen, säger Ruth.

Ruth tror att beslutet kommer att bädda för en ännu starkare kritik mot finlandssvenskarna.

– Det är vi finlandssvenska som får bära hundhuvudet om det ses som SFP:s fel att studenterna inte kommer in till den högskolan de vill studera vid. Det här kommer att leda till att Sannfinländarna skräller i nästa val.

Ruth tror också att ändringen drabbar en del finlandssvenskar som ska skriva provet i finska.

– Finskan är inte ett lätt språk. De som har problem med finskan kommer ha det svårt.

Nej till obligatoriska ämnen

Också på Finlands gymnasistförbund (SLL) är man kritisk till den nya regeringens beslut att göra provet i svenska obligatoriskt i studentskrivningarna. Den senaste tiden har man strävat efter mer valfrihet, men enligt SLL går det här beslutet tvärtemot den linjen.

– Det spelar ingen roll om det handlar om svenskan eller om finskan. Felet är att man lägger till ett obligatoriskt ämne. Gymnasisterna är redan överbelastade och det här ökar bördan, säger Roosa Pajunen, ordförande för SLL.

Valfria ämnen får studenter att specialisera sig vilket ökar konkurrensen om höga betyg– kan inte ett obligatoriskt ämne leda till lägre krav och mindre stress?

– Att använda tvång är fel sätt att närma sig problemet. Valfrihet ger gymnasieeleverna möjligheten att själva välja att skriva de ämnen som intresserar. Det ger det bästa resultatet och de bästa möjligheterna att söka sig till vidare studier som passar en själv.

"Bra beslut"

Språksrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet tycker att beslutet om obligatorisk skolsvenska är bra ur en språkrättslig synvinkel.

– Det framkommer i regeringens språkberättelse att bristen på svenskkunnig arbetskraft klart har ökat och försämrats efter att den obligatoriska svenska slopades 2005. Det säger också alla de lektorer vid högskolor och universitet som jobbar med unga, säger Tammenmaa.

Hon framhäver ändå att det finns många andra sätt att stärka svenskan.

– Man måste också fundera på hur undervisningen i svenska kan stärkas i skolorna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning