Nytt rymdteleskop ska finna första galaxerna

Rymdteleskopet James Webbs stora spegel monteras hos USA:s rymdstyrelse Nasa. Arkivbild. Bild: Desiree Stover/TT-AP-NASA

Rymdteleskopet Hubble blev en succé. Efterträdaren James Webb som nu skjuts upp är långt mer skarpsynt. Forskarna hoppas finna de första galaxerna och öka kunskapen om universums tidiga utveckling.

Efter åratal av förseningar är det dags att skicka upp det nya rymdteleskopet. Det sker från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana.

James Webb ska bygga vidare på den bildskatt som Hubble levererat i drygt 30 år. Fast det blir på en helt annan nivå – och de vetenskapliga målen är därefter.

Huvudspegeln mäter 6,5 meter i diameter (Hubble 2,4 meter) och har en fokallängd (brännvidd) på 131,4 meter. Sammanlagd exponeringsyta 25,4 kvadratmeter. Väger 6,5 ton.

Ger en oerhört detaljrik upplösning, och kan observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på 40 kilometers avstånd.

Ska cirkulera runt solen 1,5 miljoner kilometer från jorden. Det motsvarar omkring fyra gånger avståndet till månen eller en tiondel av avståndet mellan solen och jorden.

Når sin omloppsbana 30 dagar efter uppskjutning. Håller samma hastighet som jorden och har alltid den mellan sig och solen.

På väg till omloppsbanan vecklas det ihopfällda teleskopet ut i 178 steg. Alla måste gå felfritt för att nå full funktion: möjlighet till korrigering i efterhand gives icke.

Planerad livslängd fem–tio år eller mer.

Fått sin namn efter James E Webb, chef för USA:s rymdstyrelse Nasa 1961–1968, den epok när Apolloprogrammet byggdes upp.

Källa: Rymdstyrelsen

Webb kommer att kunna mäkta med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet jämfört med Hubble. Upplösningen blir högre och därmed kan forskarna se fram mot ny information om de första stjärnorna och galaxerna.

Hur galaxer utvecklas blir en att frågorna som rymdteleskopet James Webb ska kunna reda ut. Arkivbild. Bild: Nasa/TT-AP

Det handlar om en tillbakablick genom årmiljarderna, till universums tidiga delar, och att försöka förstå hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör samt hur planetsystem uppstår, inte minst vad gäller mer eller mindre jordlika så kallade exoplaneter.

Ingen andra chans

Det nya superteleskopet parkeras i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer bort från jorden. Omloppsbanan sker runt solen, och inte runt jorden som sin föregångare. Efter tester beräknas det vara i drift efter ett halvår.

Spegeln på James Webb-teleskopet är tillverkad av 18 guldpläterade hexagoner (sexhörningar). Tillsammans bildar de en 25 kvadratmeter stor spegelyta. Varje hexagon är tillverkad av det sällsynta och mycket dyra grundämnet beryllium, som är väldigt okänsligt för temperaturskillnader. När spegeln testats i förhållanden som liknar de som James Webb-teleskopet kommer att utsättas för, har den varit extremt stabil. Formen har förändrats mindre än storleken av en tiotusendels mänskligt hårstrå.

Källor: Rymdstyrelsen,Nasa

Arbetsförhållandena blir kärva. Teleskopets sida vänd mot solen får 80 plusgrader och skuggsidan 233 minusgrader. På baksidan finns ett parasoll, stort som en tennisplan, med fem lager aluminiumtäckt kaptan som ska reflektera bort infrarött ljus från solen, jorden och månen och leda bort solvärmen.

Allt måste fungera från start. Till skillnad från Hubble finns ingen möjlighet att sända astronauter till Webb för reparation och underhåll.

Den nyutnämnde Nasachefen James E. Webb skakar hand med president John Kennedy vid en ceremoni den 30 januari 1961. Arkivibild. Bild: Bill Allen/TT-AP

Bränslet som krävs för att hålla Webb stabilt på plats begränsar livslängden. Kanske får forskningen tio år. Bäst utväxling tros de fem första åren ge.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning