Nytt dåd mot polisstation i Sverige – räknar med fler hämndaktioner

På kort tid har polisen i Sverige utsatts för flera attentat, senast en sprängning utanför polishuset i Rosengård i Malmö. – Det här är ytterligare ett allvarligt angrepp mot polisen men också mot de människor som vi är till för att skydda, säger regionpolischefen. Våldet har blivit grövre, enligt en expert på gängkriminalitet.

STOCKHOLM Två män sitter anhållna i Malmö misstänkta för allmänfarlig ödeläggelse, efter en sprängning mot polisstationen i stadsdelen Rosengård på onsdagskvällen. Vad som beskrivs som en förhållandevis kraftig explosion skapade en krater i asfalten och gjorde några bilar obrukbara, främst på grund av förstörda rutor.

Männen är i 22-årsåldern och välkända för polisen. Enligt polismästare Stefan Sinteus hör de till de omkring tvåhundra grovt kriminella personer i olika nätverk och gäng som Malmöpolisen de senaste åren har riktat in sig på. Han talar om multikriminella som håller på med narkotika, vapen och "lurar folk på pengar".

Attacken är enligt honom en vedergällning för att polisen har haft "hårt tryck" mot de här personerna och under en presskonferens säger han att polisen också i fortsättningen väntar sig liknande angrepp.

I Malmö, som har drabbats av gängkriminalitet, skottlossningar och dödligt våld, sitter nu ett sjuttiotal personer häktade.

– Det här visar hur viktigt vårt arbete är, att fortsätta vårt arbete mot den grova kriminaliteten och visa att det är helt oacceptabelt att agera på det här sättet i Malmö och i övriga delar av Sverige för den delen, säger regionpolischefen Carina Persson.

Nytt brott föreslås

Flera attacker mot polisen har inträffat i Sverige de senaste månaderna. I december sprängdes en bil utanför polishuset i Malmö. I november exploderade en handgranat utanför polishuset i Uppsala och i oktober sprängdes entrén till polishuset i Helsingborg.

I onsdags meddelade åklagarmyndigheten att en man har häktats misstänkt för försök till mord efter att i oktober ha skjutit flera skott mot en polismans bostad i Västerås.

I en undersökning som Polisförbundet har låtit göra svarar sju av tio poliser att de upplever att våldet har ökat de senaste två åren. Förbundets ordförande Lena Nietz sade till SVT att poliserna måste bli fler för att stoppa våldsutvecklingen.

När HBL intervjuade rikspolischefen Dan Eliasson tidigare i veckan sade han att våldet mot polisen är "helt oacceptabelt och förkastligt".

– Det här är ju människor som ska värna vår trygghet, vår säkerhet, de grundläggande fri- och rättigheterna. Och att då utsätta dem för våld och övergrepp, det kan inte bli mer oacceptabelt.

Samma dag som explosionen i Malmö inträffade föreslog riksåklagaren, i en utredning gjord på uppdrag av regeringen, så också att ett nytt brott införs: blåljussabotage, som i normalfall ska ge högst fyra års fängelse men vid grovt brott livstid.

Stefan Sinteus säger att polisen då får bättre möjligheter att häkta personer som utsätter polisen för våld.

"Kriminellt cv"

Daniel Vesterhav är enhetschef vid Brottsförebyggande rådet och forskar i kriminella nätverk. Också han ser attackerna som en reaktion mot polisens insatser, men enligt honom handlar det också om att man vill bygga upp sitt eget skrämselkapital i de kriminella kretsarna.

Genom att visa att man är kapabel att ta till grovt våld bygger man på "sitt kriminella cv" vilket också är ett sätt att skydda sig själv.

– De här personerna är ju ganska utsatta av varandra också, säger han till HBL.

Aktionerna är ändå sällan planerade eller genomtänkta menar han. Risken är stor att bli fast, och är därför ofta kontraproduktiva vilket gör att mer erfarna brottslingar inte utför dem.

Gunnar Appelgren är kriminalkommissarie och expert på gängkriminalitet i Region Stockholm. Han säger att det alltid har förekommit angrepp på polis, i form av bilar som förstörs, fönsterrutor som slås in och kanske skjutning mot polisstation. På senare tid har våldet ändå ändrat karaktär.

– Det som har skett på senare tid är att det har blivit mycket allvarliga angrepp med sprängningar och skjutningar med automatvapen.

Enligt honom är det en logisk följd av att vapnen som de kriminella överlag använder i sina konflikter har blivit grövre, likaså handlingarna.

– Den generation i de kriminella nätverken som vi har nu är ännu mer lättkränkt och har dålig impulskontroll. Man har en väldigt hög våldsnivå och man använder väldigt grovt våld när man känner sig kränkt, både internt mellan individer i sina egna grupperingar och mellan grupperingar. När man angriper polisen då man är frustrerad använder man samma verktyg.

Flera åtgärder behövs

I Stockholmsregionen ingår 700–800 företrädesvis unga män i lokala kriminella nätverk som baserar sig på stadsdelen eller området där man har vuxit upp. Ofta handlar det om det som kallas utsatta områden med en hög grad av segregation.

– Det är väldigt mycket att man har utländsk bakgrund men att man är född i Sverige. Men det är inte den utländska bakgrunden som är den djupa faktorn till att man blir kriminell utan det är de socioekonomiska förutsättningarna och att man bor och verkar i samma område, säger Gunnar Appelgren.

För att bryta trenden behövs därför enligt honom en samhällelig insats för att få bort bland annat trångboddhet, förbättra skolresultat och ge dysfunktionella familjer tidigt stöd – men också att polisen lyckas i sina mordutredningar och får bort vapnen från gatorna.

Polisen spärrade av polishuset i Rosengård på onsdagskvällen. Ett än så länge okänt föremål kastades över staketet till polishuset, en explosion som polismästare Stefan Sinteus beskriver som någonstans mellan en fyrverkeripjäs och en handgranat. Bild: Johan Nilsson

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00