Nyhetsanalys: När journalisten vet mer än polisen

[bold]Medierna[/bold] är inte [link url=https://www.hbl.fi]polisens[/link] hjälpreda trots att hjälp kan behövas, skriver Minna Holopainen i sin analys. Bild: https://panamapapers.icij.org

Varför håller Yle hårt om Panamapappren och vägrar ge dem till polisen? Många undrar över vad informationsläckan om skatteparadisbolagen skulle avslöja om polisen och Skatteförvaltningen skulle få undersöka advokatbyrån Mossack Fonsecas dokument.

Myndigheterna är intresserade av om någon finländare har fifflat med skatterna. Alltså inte varifrån materialet kommer. Därför är det inte en fråga om källskyddet, som ger en journalist laglig rätt att hemlighålla sin källa.

I stället för källskyddet har man hänvisat till att andra framtida informationskällors förtroende kan rubbas om informationen överlämnas till myndigheterna. Det rör sig om en etablerad journalistisk princip. Också FNB:s etiska regler förbjuder journalister att överlämna material till myndigheter utan tillstånd av redaktionens ledning.

Mediernas uppgift är att föra fram uppgifter i offentligheten, inte att hjälpa myndigheterna. Om nyhetsförmedlingen ger anledning till undersökningar så bör myndigheterna ha egna sätt att utreda det.

När bör polisen hjälpas?

Men det finns undantag. Om medierna får tips om allvarliga brott kontaktar de polisen. Till exempel meddelade FNB i ett par fall på 2000-talet polisen om bombhot. Polisen hittade dem som låg bakom hoten, som visade sig vara falska.

Samma gäller om redaktionen får information som hjälper till att utreda till exempel ett våldsbrott eller ett terrordåd. Men det sker sällan. Betydligt vanligare är att nyhetsförmedlingen leder till att myndigheterna utreder ärendet.

Åtminstone tills vidare finns det ingen information om att Yle i Panamapappren har hittat verksamhet som överskrider såväl nyhetströskeln som tröskeln för polisutredningar. Men man kan ju undra om journalisterna får ut allting av materialet. Borde också polisen läsa igenom det?

En journalist tvingas fundera över den ursprungliga informationskällans motiv. Källan ville att informationen skulle publiceras, men skickade inte själv materialet till myndigheterna.

Det är etiskt sett svårt för medierna att motivera varför de frivilligt skulle förmedla information om någons penningaffärer till myndigheterna om uppgifterna inte når över nyhetströskeln. Även i det fallet att redaktionen kanske har missat något i materialet.

Skribenten är chefredaktör för STT:s nyheter

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning