Nyanserat om globalisering

Sixten Korkman ser i likhet med de flesta ekonomiska experter öppenhet som en nödvändighet men blundar inte heller för globaliseringens avigsidor.

Sixten Korkman: Globalisaatio koetuksella. Miten pärjää Suomi? Otava 2017, 206 s

Globalisering – en ekonomisk utveckling där en allt större del av världen öppnats på marknadsekonomisk grund – är resultatet av processer som pågått i decennier. Integrationssträvanden i väst är en viktig del av utvecklingen, men yttre impulser såsom 1970-talets oljekris och den kinesiska omorienteringen från och med 1980-talet har samtidigt påskyndat den på ett avgörande sätt.

I dag är ekonomin i länder såsom vårt eget en del av ett världsomfattande system, vars villkor enskilda stater svårligen kan påverka. Medan välståndet är beroende av ett framgångsrikt deltagande i den globala marknaden, märks avigsidorna i form av både ekonomisk och politisk instabilitet och otrygghet. Om detta eldfängda problemkomplex har Sixten Korkman, en ledande ekonomiexpert inom finländsk offentlighet, skrivit en synnerligen läsvärd bok.

Öppenhet ger välstånd

Globaliseringens ekonomiska saldo framstår i Korkmans analys som entydigt positivt. Endast ekonomisk öppenhet och ett aktivt deltagande i internationellt utbyte kan generera en tillväxt som möjliggör välstånd för befolkningen i stort. Försök till motsatsen finns det gott om i historien; de har alla slutat i misär och ofrihet.

De senaste decenniernas utveckling har lyft miljarder människor ur absolut fattigdom till en dräglig tillvaro. Detta är den verkligt stora sanningen om globalisering, och den förtigs ofta av globaliseringens vedersakare. Men också länder som länge varit välmående har sin ekonomiska öppenhet att tacka. "Så har det alltid varit. Finland har blivit förmögnare genom att utnyttja de möjligheter en öppen världsekonomi erbjuder" (s. 13).

Medan Korkman i likhet med de flesta ekonomiska experter ser öppenhet som en nödvändighet, blundar han inte för globaliseringens avigsidor. Han har inte heller någon mekanisk syn på de ekonomiska processerna så att dessa mår bäst av att inte regleras eller utsättas för politisk styrning.

Globaliseringens frukter fördelas ojämnt mellan länder, mellan företag och bland människor. Västvärlden och Sydostasien har dragit enorm nytta av globalisering medan stora områden inom främst Afrika inte gjort det. Globala storföretag kan genom att trixa med interna överföringar och genom placeringar i skatteparadis undkomma beskattning av enorma vinster.

Huvuddelen av den utbildade medelklassen ser sitt välstånd öka, medan arbetare med lägre utbildning upplever ökad otrygghet. De senare dras därför lätt till populistiska partier och rörelser som ställer i utsikt en återvändo till en svunnen epok.

Korkman ser ingen konflikt mellan ekonomisk öppenhet och en aktiv offentlig sektor. Tvärtom: de mest framgångsrika länderna kännetecknas av ekonomisk öppenhet i kombination med en utjämnande socialpolitik och aktiva utbildningspolitiska satsningar. Han är en varm anhängare av en politik där det offentliga dämpar globaliseringens negativa effekter och hjälper befolkningen med att anpassa sig till förändringar. Sådant bör få kosta skattepengar.

Populism är lurendrejeri

Medan han framhåller att all kritik av globalisering inte är populism, skräder han inte orden när han granskar samtidens populistiska politiker och partier. Populisterna formulerar en kritik av globalisering som inte i alla stycken är obefogad. Värre är att de ger löften om alternativ som är så vaga eller så orimliga att de framstår som rena marknadsgycklet. "På alla svåra problem har populisten ett svar som är enkelt, lockande och felaktigt" (s. 17).

Han nagelfar både Donald Trump, den brittiska brexitrörelsen och våra inhemska populister. Särskilt hårt går han åt brexit, vars talesmän inte hade några konkreta recept för vad som skulle ersätta det brittiska EU-medlemskapet. Kampanjens budskap förblev på slagordsnivå. Dagens situation ger allt tydligare bevis på att hela Storbritannien hamnat i stor villrådighet och att allt fler britter börjat tvivla på det kloka i sitt stöd till brexit. Korkman ser det därför som fullt möjligt att brexit kan komma att återkallas.

EU är oumbärligt

Det säger sig självt att Korkman inte delar populisternas negativa syn på EU. EU är, trots sina många brister och tillkortakommanden, Europas främsta hopp när det gäller en utveckling mot både ekonomiskt välstånd och social rättvisa. Särskilt ifråga om de globala storföretagen är EU den enda aktör som har den nödvändiga tyngden för att kunna begränsa de negativa sidorna av deras agerande.

Kommissionen har flera gånger bötfällt storföretag som inte levt upp till europeiska regelverk. Trots att kampen mot skatteparadisen alltjämt befinner sig i sin linda kräver även detta problemkomplex en politik på EU-nivå för att ha en chans.

Korkman är inte en författare som över huvud taget presenterar rosenröda bilder av verkligheten, men klart positiv är hans syn på det europeiska samarbetet trots detta. I brexits kölvatten kan faktiskt följa en ny samling kring en mer enad europeisk linje.

Underpresteraren Finland

Åren efter finanskrisen 2008 har varit svåra för Finland, och vägen till en positiv utveckling har varit lång. Finland har gjort sämre ifrån sig än dess allmänna förutsättningar gett anledning att vänta sig.

Många av problemen är av inhemskt snitt. Statens skuldsättning har inte tyglats i tid. Innovationerna har låtit vänta på sig, inte minst till följd av en forskningssektor som varit splittrad och trög. Arbetsmarknaden är stel och gynnar indirekt Finlands konkurrenter som infört större flexibilitet. Synen på regional utveckling och balans är konservativ och kännetecknad av revirtänkande. Stora summor utbetalas som företagsstöd utan tillräckliga motprestationer i form av sysselsättning och intäkter. Det finns mycket att göra, och dessbättre beror en stor del av problemen på nationell politik.

Korkman har skrivit en bok som i hög grad liknar sin upphovsman. Texten är stram, verbalt slagkraftig och baserad på en bred beläsenhet och sakkunskap. Några upprepningar skulle ha kunnat redigeras bort. Boken har översättningspotential och bör intressera läsare i våra nordiska grannländer. Den bästa översättaren är i så fall författaren själv.

Lauri Karvonen

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02