Nya villkor för teatrar och orkestrar

Ordförande. Arbetsgruppen under ledning av Jaakko Kuusisto överlåter sitt lagförslag till kulturministern i december. Bild: Cata Portin

I framtiden får teatrar och orkestrar statlig finansiering för högst sex år i taget. Mindre aktörer kan få svårt att säkra kontinuerlig finansiering.

Den expertgrupp som under ledning av Jaakko Kuusisto skissat på en ny lag för utövande scenkonst, presenterade på tisdagen sitt utkast för aktörer på fältet och övriga intressenter.

Enligt det nya förslaget indelas teatrar och orkestrar i framtiden i tre kategorier och finansiering beviljas för ett, tre eller sex år i taget.

Det innebär å ena sidan att institutioner i den främsta kategorin – nationellt eller internationellt betydelsefulla konstinstitutioner som Helsingfors stadsteater och Helsingfors stadsorkester – kan planera med längre framförhållning än hittills när man vet sex år på förhand vad man har att spela med.

Å andra sidan innebär reformen ett stopp för den mer eller mindre kontinuerliga finansiering som år efter år strömmat in till ett stort antal orkestrar och teatrar runtom i Finland. I framtiden skall verksamheten utvärderas efter varje period och en aktör skall kunna glida från en kategori till en annan, om det föreligger anledning att stabilisera eller destabilisera verksamheten.

Arbetsgruppen föreslår som en konkret åtgärd att årsverkenas antal för en aktör skall vara minst fem i framtiden. Enligt den här uträkningen är Folkmusikorkestern Tallari med sina fyra årsverken omedelbart på fallrepet, men också Nyslotts orkester, Hyvinge orkester och barnmusikorkestern Loiskis (med fem årsverken vardera) är farligt nära att förlora sin kontinuerliga finansiering.

På teatersidan är dansteatern Glims & Gloms i riskzonen med sina fem årsverken. Också dansteatrarna Rollo, Teater Vanda och danscentrum Jo-Jo i Uleåborg (sex årsverken vardera) är nära gränsen.

"Utövande konst"

Den nuvarande teater- och orkesterlagen har blivit ökänd för sin urskiljande hållning i förhållande till olika konstgenrer. Paradexemplet är körerna som inte har rymts inom den nuvarande lagens ramar, enligt ett beslut som prövats i högsta rättsinstans.

Teater- och orkesterlagen kommer i sin helhet att ersättas av Lagen om främjande av utövande konst. Med utövande konst avses sådan "scen-, cirkus, danskonst, musik och annat levande konst som äger rum i ett visst ögonblick" och riktar sig till publik.

Jaakko Kuusistos arbetsgrupp jobbar formellt fram till årsskiftet och överlåter officiellt sitt förslag någon gång i december till kultur- och Europaminister Sampo Terho (Blå).

I våras presenterade expertgruppen under ledning av Jaakko Kuusisto principerna för hur statsandelssystemet för teatrar och orkestrar skulle reformeras.

Expertgruppen föreslog att nuvarande teater- och orkesterlagen från 1992 skulle begravas och att pengarna för den utövande konst i framtiden i stället skulle fördelas enligt fyra principer. Principerna gällde varierande kulturella behov i samhället, regional tillgång på tjänster, olika kategorier för olika aktörer och regelbunden utvärdering.

Reformen gäller endast de institutioner som omfattas av nuvarande teater- och orkesterlagen samt museilagen. Stiftelsebaserade institutioner som Nationalteatern och Nationaloperan eller Yle-ägda Radions symfoniorkester omfattas inte av reformen.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning