Nya utvecklingschefen vill lyfta fram spelarna och förstärka damligans varumärke

Att höja Damligans anseende hör till Bollförbundets strategi. Här nätar HJK:s stjärna, skytteligadrottningen Jutta Rantala i en match mot KuPS. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

I maj anställde Bollförbundet en utvecklingschef för damfotbollen. Heidi Pihlaja, 30, ska bland annat jobba med att utveckla den inhemska damligan. Tillsammans med klubbarna ska Pihlaja skapa ramar för den sportsliga verksamheten.

I damernas ligafotboll är det dags för en sista slutspurt och det är redan klart att HJK koras till finska mästare efter den sista omgången. Guldfesten och medaljkampen bildar säsongens klimax, men i kulisserna jobbar man redan hårt för att i det nya årtiondet i ära ta damfotbollen till en ny era.

Bollförbundets nya utvecklingschef för damfotbollen Heidi Pihlaja, som tillträdde sin post i maj, håller i trådarna då man jobbar för att skapa en allt proffsigare vardag för ligans klubbar, spelare och tränare. En arbetsgrupp med kunnande också utanför fotbollsvärlden har skapats för att jobba med ligans utvecklingsstrategi inför nästa säsong.

– Vi jobbar med hur vi kan utveckla och skapa en egen identitet åt ligan. Om man jämför med herrligan så har de ett eget varumärke medan damligan mer är en serie under Bollförbundet. Meningen är att bygga och stärka damligans eget varumärke. Det innebär arbete med den ekonomiska biten, hur känna igen och få samarbetsparter som delar samma värden som vi vill få fram, berättar Pihlaja.

Till den större helhetsbilden hör också flick- och damfotbollens utveckling: att öka spelarmängden, att få mer kvinnliga tränare samt jobba och kommunicera med föreningar och intressentgrupper. De ekonomiska förutsättningarna är också en ständig utmaning. Pihlajas roll innebär teamarbete med en hel del koordinering.

– Det är en mångsidig arbetsbild, säger Pihlaja som har en stark bakgrund i både i affärslivet och i fotbollen.

Igenkänningsfaktor

Pihlaja berättar att damligans publiksnitt ökat med 39 procent men trots det handlar det om låga siffror: bara ett par hundra åskådare per match. Igenkänningsfaktorn är en stor utmaning som Pihlaja vill tackla.

– Att ligan inte är så välkänd är i sig en utmaning. Om man frågar någon vad de tycker om ligan så är svaret ofta "jag vet inte". Vi vill göra ligan till en egen produkt.

Pihlaja lyfter fram svenska Damallsvenskan som ett exempel där man gjort ett gott jobb med att förstärka igenkänningsfaktorn.

– De har sin egen Damallsvenskan-tv där man ser alla matcher och får också annat innehåll. De lyfter fram spelare och fenomen i deras kanaler på sociala medier och de är aktiva i samhälleliga frågor. Produkten är väl framme, säger Pihlaja.

Ett praktexempel på hurdan effekt det har att få fram spelare och deras bakgrunder är susningen runt damernas ishockeylandslag före OS i Pyeongchang i fjol och hemma-VM i våras. Liknande storyn finns också i fotbollen.

– Vi vill framhäva spelarna och deras bakgrund. Det finns massor av fina spelare med fina bakgrundshistorier. Genom att göra dem kända får man nya förebilder för flick- och varför inte pojkjuniorer.

Pihlaja tar fram spelare som Anna Auvinen och Essi Sainio. Auvinen debuterade i landslaget som 30-åring, balanserade mellan sitt lärarjobb och ligafotbollen för att sedan bli proffs i italienska Inter Milan. Sainios story är riktigt rörande. 33-åringen säkrade nyligen sitt första FM-guld med HJK – detta efter att ha varit borta från fotbollen 2012-14 då hon tampades med både ätstörning och depression. Efter sjukdomen gjorde hon dessutom comeback i landslaget.

Mera proffs

Pihlaja har en gedigen fotbollsbakgrund. Under sin aktiva karriär spelade hon i landslaget och vann tre ligaguld med PK-35. Efter spelarkarriären jobbade hon i HJK:s tränarteam i tre års tid. I sina dagar har hon sett såväl problemen som utvecklingen på nära håll. Hon vet att arbetet bara börjat – men hopp om bättre tider finns.

Allt fler spelare lever en idrottslig vardag och hos föreningarna satsar man mer på en proffsig vardag.

– Vi kan knappast på många år tala om någon proffsliga i Finland men vi är på rätt väg. Allt fler föreningar har en chefstränare på heltid vilket är väldigt bra och bidrar till kvalitativt arbete. I ungefär hälften av damernas ligaklubbar finns någon föreningsarbetare som jobbar heltid. Det finns spelare som jobbar några timmar per dag till exempel i föreningens eftermiddagsklubb och därmed kan träna både på morgonen och på kvällen, säger Pihlaja.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning