Nya uppgifter: Den nattliga smällen i Helsingfors ägde rum vid bangården i Böle

Mätinstrumenten i Gumtäkt gav utslag vid precis den tidpunkt då den gåtfulla smällen hördes. Uppgifterna hjälpte Astronomiska föreningen Ursa att lokalisera smällen. Bild: Seismologiska institutet

Det är med största sannolikhet mänsklig verksamhet som ligger bakom den mystiska, nattliga smällen i Helsingfors i lördags. Experter har lokaliserat smällen till en avsides del av bangården i Böle.

En lösning på mysteriet med den höga knallen som hördes i delar av Helsingfors klockan 23.45 på lördagskvällen närmar sig.

Med hjälp av mätningsdata från Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet har Jaakko Visuri, som leder meteorsektionen vid Astronomiska föreningen Ursa, lyckats lokalisera smällen. Den ägde enligt Visuris uträkningar rum på ett avsides beläget område i den norra delen av bangården i Böle.

Visuri beskriver fyndet i en artikel på Ursas webbplats, där han också konstaterar att knallen ägde rum på låg höjd i atmosfären, ungefär 300 meter upp i luften.

Upptåg?

Det här öppnar för nya slutsatser. Visuri konstaterar att det med största sannolikhet är mänsklig verksamhet som ligger bakom smällen.

"Knallområdet är i närheten av bangården. Det här skulle passa väldigt bra in på en urban raketentusiast med en trimmad raket som stigit till 300 meters höjd. Det överraskar mig inte alls att ingen gett sig till känna", säger Visuri.

Det lågt hängande molntäcket har antagligen skymt ljusskenet från smällen vid den aktuella tidpunkten. Därför lade ingen märke till något större ljusfenomen, trots att knallen hördes i bland annat Kottby, Åggelby, Månsas, Forsby, Grinddal, Arabiastranden och Gumtäkt.

Visuri kopplades in på fallet eftersom man tidigare misstänkte att smällen kunde ha orsakats av en meteorit. Ännu på onsdagsförmiddagen spekulerade experter som HBL talade med om att en meteorit som bryter ljudvallen eller splittras på vägen ned i atmosfären potentiellt kunde vara förklaringen.

Hypoteser florerade

Meteoritteorin var en av många som utreddes. Seismologiska institutet vid Helsingfors universitet uppgav i söndags att inga avvikelser syntes i mätinstrumenten, men det visade sig senare att det inte stämde.

Seismologen Tommi Vuorinen kollade några andra mätinstrument i Gumtäkt som ingår i ett vetenskapligt projekt för att kartlägga seismiska risker i urbana områden. Grafen visade en svag men urskiljbar signal precis vid den tidpunkt då smällen hördes.

– I det skedet stod det klart att det handlade om en knall i luften, vars tryckvåg nådde marken och orsakade vibrationer som de seismologiska instrumenten registrerade, säger Vuorinen.

En lång rad spekulationer kunde avskrivas, däribland jordbävningar, sprängningar på byggarbetsplatser, jaktplan och smällar från ryska krigsövningar i Finska viken.

I samarbete med Seismologiska institutet kunde Ursa sedan lokalisera smällen till bangården, vilket i praktiken utesluter också meteoritteorin.

Det är sällan någon ser en meteorit falla ned. I hela världen rapporteras bara omkring 3–4 bevittnade meteoritnedfall per år.

Helsingforspolisen fick larm om smällen under natten mellan lördag och söndag, och gjorde en resultatlös utryckning till Åldermansvägen i Åggelby. Polisen uppger för HBL att ingen vidare utredning av smällen var aktuell.

Övriga källor: Ursa, Nationalencyklopedin.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning