Nya tomthyran förbryllar småhusägare

Helsingfors vill se över villkoren i gamla arrendeavtal. Det slår hårt mot hundratals småhusägare, som också kritiserar staden för bristande insyn.

Hundratals stadsbor kan få betala rejält högre hyra när Helsingfors ser över tomthyrorna när avtal som gjorts för 50–60 år sedan skrivs om. Största delen av de 750 avtal som förnyas 2020–2021 gäller tomter för småhus eller parhus.

Under de senaste årtiondena har värdet på fastigheter i Helsingforsregionen stigit kraftigt, vilket tillsammans med de gamla avtalsvillkoren har lett till att arrendeavgiften i vissa avtal enligt staden har förblivit mycket låga jämfört med vad som i nuläget är rimligt.

Detta handlar det om

Tusentals som berörs

Helsingfors stad är hyresvärd för sammanlagt 5 200 arrendetomter som främst ligger utanför innerstaden.

Många kontrakt är tiotals år gamla, och tomthyran har varit marginell i jämförelse med avgifterna i nya stadsdelar som Busholmen, Gräsviken och Fiskehamnen.

Hyrorna kan variera stort också inom samma stadsdel och det, menar staden, är inte rättvist.

För småhusägarna är arrendehöjningen till och med tio-femtonfaldig och för att underlätta bördan genomför staden höjningen i etapper under en period på tio år.

Mattias Erkkilä har bott i Kottby i ett småhusområde sedan barnsben. Inga lyxvillor som man kan se till exempel i Westend i Esbo, inte ens nära. Mest är det äldre trähus med små gårdar. Vanliga medelklassfamiljer, verkar det som. Här bor folk som har köpt hus men betalar hyra för tomten till staden.

– Vi har hela tiden vetat att hyrorna kommer att justeras uppåt. Det är helt okej. Men höjningen är inte skälig, säger Mattias Erkkilä.

När staden förra gången för några år sedan höjde tomthyrorna talades det om en ökning som motsvarar omkring 200 procent, berättar Mitri Kitti som bor i Gumtäkt, ett annat småhusområde som berörs.

– Vi betalar nu 1 200 euro i året, vi räknade med att hyran stiger till 3 500 euro men förslaget är 4 500 euro, säger han.

För att trygga en objektiv bedömning av prisnivån, som staden uttrycker det, och för att minska den egna arbetsbördan har Helsingfors anlitat två utomstående konsultbolag, Catella och Realia Management.

Bild: Emma Småros

Har hört kritiken

– För tomter som är avsedda för bostadsanvändning tar staden ut ett årligt arrende som är 4 procent av tomtens beräknade värde. De nya arrendebeloppen binds till levnadskostnadsindexet. Målet är att utveckla arrendeavtalens villkor så att hyrorna motsvarar fastigheternas allmänna värdeökning bättre än i dag, förklarar stadens jurist Anne Nahi.

Boende som HBL talat med är upprörda, men inte så mycket på grund av behovet att justera hyrorna, utan sättet det görs på. Informationsgången är trög och uträkningarna till väsentliga delar sekretessbelagda, säger de.

– Vi får inte veta hur konsulterna räknat. På hösten fick vi via staden ställa lite frågor till dem men svaren var så allmänt hållna och grova uppskattningar att det är omöjligt att förstå exakt hur de räknat, säger Mitri Kitti som också är vice ordförande i boendeföreningen Kanta-Helsingin Omakotiyhdistys.

Enligt Anne Nahi har staden lyssnat på kritiken. Till HBL säger hon att den som berörs av justeringarna på begäran nu också kan få veta exakt hur konsulterna räknat.

– Den offentliga rapporten är 200 sidor. Konsulterna som vi anlitat har utgått från ett mycket digert material.

Kanta-Helsingin Omakotiyhdistys har låtit göra egna uträkningar. De visar på en klart mindre värdeökning än stadens siffror.

Hyreshöjningarna är än så länge ett förslag på tjänstemännens arbetsbord. Stadsfullmäktige godkänner eller förkastar det senare i vår.

Och vad händer om invånarna vägrar betala den nya hyran? Då, säger Mitri Kitti, är det möjligt att många överväger att sälja och flytta. En möjlighet är att tvinga staden att tvångsinlösa. Det skulle se ut det när säg hundra familjer ställer sig på barrikaderna.

– Det skulle vara pinsamt för Helsingfors, säger Mitri Kitti.

Vem betalar vad?

– Vi har informerat invånarna i ett första brev vintern 2016 och i ett brev vintern 2017. Det har arrangerats invånarmöten och konsulterna svarar på frågor, säger Anne Nahi och tillägger:

– Processen är i gång. Vi har begärt utlåtanden av de boende och fått rikligt med svar. Alla åsikter beaktas och fogas till beslutshandlingarna.

Som det nu ser ut betalar Mattias Erkkilä om några år flera tusenlappar till i året. Boendeföreningen har räknat ut att de sammanlagda inkomsterna borde vara över 100 000 euro per år för att en familj ska ha råd att bo i ett hus som det som Erkkilä har.

– Det är jäkligt mycket pengar till i stadens kassa då vi redan betalar kommunalskatt och för el och vatten, säger Mattias Erkkilä.

Helsingfors sänkte nyligen skattesatsen och slopade hundskatten. Kritikerna misstänker att det är småhusägarna som hyr tomter av staden som i praktiken bekostar skattelättnaderna.

– Jag är ledsen på min hemstad som behandlar sina invånare på det här viset, säger Mattias Erkkilä.

Läs också Tommy Pohjolas kommentar: Vems är affärshemligheterna?

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03