Nya siffror om skogen sätter press på regeringen – myrskydd kan vara en utväg

Haukisuo i Juga i Norra Karelen skyddas i samarbete mellan myndigheterna och markägaren Tornator. Myren har höga naturvärden och angränsar till ett Naturaområde, vilket ger en större skyddshelhet än bara myren på 244 hektar. Skydd och restaurering av våtmarker kan också hjälpa Finland mot klimatmålen. Bild: Heikki Leppänen/Tornator

Regeringens klimatpolitiska utmaningar hopar sig både på hemmaplan och i Europa, men på naturskyddsfronten är det raka rör.

På fredag publicerar Naturresursinstitutet (Luke) en ny uppskattning av hur mycket den finska skogen kommer att binda kol om 15 år. Då får vi veta hur mycket vi måste minska på utsläppen för att de ska vara i balans med kolsänkan, så att Finland blir klimatneutralt till 2035, i enlighet med regeringsprogrammets mål.

Yle rapporterade i onsdags att Lukes färska kalkyler skiljer sig klart från tidigare. Så sent som i våras beräknade institutet att skogen kommer att binda 35 miljoner ton kol 2035, men i den nya rapporten ska siffran ha halverats till 17,9 miljoner ton.

Stämmer det betyder det bland annat att Finland inte kan öka avverkningsvolymerna utan att kolsänkan minskar. Målet om klimatneutralitet betyder då att man antingen måste minska på avverkningarna eller minska ännu mer på utsläppen. Alternativen smärtar olika målgrupper. Ju större avverkningsvolymer desto mer måste det övriga samhället göra.

Regeringen har fått kritik för att den inte har sagt hur Finland ska bli klimatneutralt. När Finlands klimatpanel utvärderade klimatpolitiken i våras var bedömningen att regeringen har klara åtgärdsplaner för hälften av de utsläppsminskningar som krävs. För ytterligare 20 procent av reduktionerna finns planer men inte åtgärdsförslag och för resterande 30 procent saknas också planer.

Och då utgick man ändå från att kolsänkan 2035 skulle vara präktig. Ju mindre den blir desto större blir pressen på att söka lösningar i andra samhällssektorer.

Trögt i EU

Hur regeringen än gör kommer hela samhället att påverkas. Politikerna upprepar principen om en "socialt rättvis omställning" i alla sammanhang, oftast utan att konkretisera vad det ska betyda för vem. Det kan man inte heller veta förrän man bestämt sig för åtgärder.

Regeringen ska hålla ett eget klimatmöte för att ta i frågan i januari. Med undantag för den nya klimatlagen, som allmänheten för närvarande får tycka till om i en webbenkät, har klimatpolitiken varit rätt osynlig under den här valperioden.

En orsak är att många stora projekt bara förbereds än. De ska konkretiseras från och med nästa vår, säger miljöminister Krista Mikkonen (Gröna). En annan orsak är att EU-ordförandeskapet har krävt sina resurser. Här var Finlands mål att EU-länderna skulle enas om att unionen blir klimatneutral till 2050, men Polen, Ungern och Tjeckien obstruerar alltjämt.

Trion kan byta sida på regeringschefernas EU-toppmöte i december, men sannolikt bara om de lovas finansiering för det. Instrumenten finns i EU:s budgetram, men den är inte godkänd än. Inget blir lättare av att tidpunkten för den nya kommissionens tillträdande har skjutits upp.

I brist på enighet om 2050-målet har EU inte heller skärpt sitt utsläppsmål till 2030. Det ska göras och beslutet delges FN under nästa år. Inte heller detta mäktar Finlands ordförandeskap med.

Tjänstemännen jobbar förstås i kulisserna men utåt ser regeringens hajpade klimatpolitik statisk ut, lite som åsnan mellan hötapparna. Å ena sidan vill man visa att man hört de skolstrejkande ungdomarnas och de marscherande vuxnas krav på omedelbara klimatåtgärder, men å andra sidan kan man inte blunda för att det enda partiet som säger nej till alla klimatåtgärder toppar opinionsmätningarna suveränt.

Myrskyddet går framåt

I skuggan av trögheten på klimatfronten driver regeringen övrig miljöpolitik snabbt och kraftfullt. Ökningen på 100 miljoner euro i nästa års naturskyddsanslag är ansenlig. Av summan viks 42 miljoner för livsmiljöprogrammet Helmi som går ut på att med markägarens samtycke och mot ersättning återställa och skydda viktiga livsmiljöer med tonvikt på myrar, våtmarker och kulturlandskapet.

Regeringen vill att Helmi-programmet ska pågå till 2030 och bli ett effektivt verktyg för att bromsa förlusterna av biologisk mångfald och förbättra situationen för hundratals hotade arter och flera naturtyper. Ett första steg togs på torsdagen då man fredade en 244 hektars myr i Juga i Norra Karelen.

Medan regeringen säkerställer att Metso-programmet för frivilligt skogsskydd får nödvändiga resurser för att nå målet på 96 000 hektar till 2025 ska Helmi-programmet skydda 20 000 hektar och återställa livsmiljöer på 12 000 hektar bara under den här valperioden. Restaurering av dikade myrar minskar dessutom näringsutsläppen i vattendragen och ger nog så behövliga klimatfördelar.

Dessutom, säger Krista Mikkonen, ska man anlita lokal arbetskraft för uppdraget. Till exempel folk som riskerar att förlora jobbet om torvutvinningen begränsas häftigt kunde i stället jobba med att täppa igen dikade myrar. Det kunde vara ett första konkret exempel på vad den socialt rättvisa omställningen kan betyda.

Peter Buchert Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning