Nya järnvägen: Myndigheterna funderar, Vesterbacka bygger

Järnvägstunneln till Tallinn kan byggas fortare än den nya officiella utredningen lovar. Det säger Peter Vesterbacka. Han säger att byggarbetet börjar i år.

Medan myndigheter och politiker sitter i Tallinn och diskuterar skillnaden mellan dröm och verklighet berättar Peter Vesterbacka till HBL per telefon från Riga att han börjar bygga tunnel till Estland ännu i år.

Där har vi skillnaden mellan privat och offentligt byggande. Fundera mindre, gör mera.

Vesterbacka är entreprenören och idésprutan som nyligen berättade att järnvägstunneln som han och hans konsortium vill bygga under havet är klar 2024.

Enligt den utredning som på onsdagsmorgonen presenterades i Tallinn öppnar tunneln 2040.

Peter Vesterbackas projekt finansieras i huvudsak med privata pengar. Han söker finansiärer så långt borta som i Kina men diskuterar också med finländska pensionsfonder. Politikerna i Finland och Estland hoppas på EU, att Bryssel betalar.

– 2040 kör vi, perfekt, säger statsministern i Estland Jüri Ratas.

– Vi är redan i gång med planeringen och miljötillstånden. Varför vänta? Tunneln är klar 2024, säger Peter Vesterbacka.

Då måste jag fråga, är det frågan om två konkurrerande projekt?

– Just nu finns ett projekt och det är det som vi redan är i gång med. Det övriga är en utredning av kostnader och byggtidtabeller, säger Vesterbacka.

Vesterbackas tåg kör 300 kilometer i timmen mot cirka 200 kilometer i timmen i den tunnel som i dag diskuteras i Tallinn. Det handlar om skillnader i kapacitet och intäkter.

– Varför skulle vi köra långsammare än kineserna? säger han.

Tunneln till Tallinn är inte gratis. Tvärtom är den dyr att bygga. Enligt FinEst Link-utredningen kostar den mellan 13,8 miljarder euro och 20 miljarder euro. Det är en ökning med flera miljarder jämfört med tidigare siffror.

Vesterbacka har från första början talat om 15 miljarder. Men sedan så påpekar alla parter att detta handlar inte enbart om en järnvägstunnel utan om en växande marknad som får en rejäl boost av bättre förbindelser mellan huvudstäderna i Estland och Finland. Hjärtat av Europa kommer närmare. Det sägs att investeringen betalar sig på tre-fyra årtionden.

FAKTA

Utredning: 15 års byggarbete

Enligt den EU-finansierade FinEst Link-utredningen beräknas tunnelförbindelsen kosta mellan 13 och 20 miljarder euro. I kostnadsberäkningen ingår planeringen och byggandet av en tunnel, terminaler, järnvägsförbindelser och depåer.

Tunnelprojektet kunde genomföras med en så kallad partnerskapsmodell mellan den offentliga och privata sektorn. Det innebär att den privata sektorn finansierar tunnelbygget och 40 procent av kostnaderna täcks med EU-finansiering.

När tunneln öppnar täcker biljettintäkterna och tunnelns bruksavgifter de årliga trafikerings- och underhållskostnaderna. Bolaget som svarar för tågtrafiken kommer också att behöva understöd. Finland och Estland skulle årligen stöda tågtrafiken med totalt 280 miljoner euro under 40 års tid.

Byggarbetet kunde påbörjas efter planeringsfasen år 2025 och arbetet skulle vara klart efter 15 år. Tunneln kunde alltså tas i bruk för passagerar- och godstrafik år 2040.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18