Nya främlingsfientliga partier framåt i danskt val – trots rekordfå asylsökande

Två nya högerextrema partier väntas komma in i den danska riksdagen i valet om två veckor – ett av dem vill utvisa alla muslimer. Digitaliseringen har gjort det lättare för nya partier att ställa upp, säger dansk forskare.

Danskarna ska snart rösta två gånger inom loppet av tio dagar. Efter EU-valet blir det folketingsval den 5 juni. Men inför folketingsvalet är ingenting som vanligt, säger Jacob Christensen, doktor i statskunskap med nordisk politik som sitt specialområde.

– Det senaste halvåret har orsakat en ny osäkerhet i dansk politik. Den tydliga uppdelningen i ett rött och ett blått block har luckrats upp. Socialdemokraterna har närmat sig Dansk folkeparti samtidigt som det finns stora sprickor inom både det röda och blå blocket, säger han.

Enligt opinionsundersökningarna kommer det röda blocket att krossa det blå och Socialdemokraterna att bli det största partiet, precis som i Finland och Sverige. Den borgerliga statsministern Lars Løkke Rasmussen blir av allt att döma tvungen att avstå jobbet till Socialdemokraternas ledare Mette Frederiksen, som väntas bilda regering med de fyra övriga partierna i det röda blocket.

Men för att det ska lyckas måste Frederiksen jobba hårt, säger Christensen. Hon har förbrukat det röda blockets förtroende genom att kopiera en stor del av Dansk folkepartis strikta invandringspolitik.

– De har ställt hårda ultimatum för att stöda henne som statsminister.

Liksom i Finland och Sverige väntas Socialdemokraterna bli störst i det danska valet, men de utmanas av nya högerradikala partier som väntas ta plats i folketinget. Bild: David Kahr/SPT

Partiledare vill utvisa muslimer

Ett parti som fått mycket uppmärksamhet och väckt anstöt inför valet är det nya, högerextrema Stram kurs. Partiets kontroversiella grundare Rasmus Paludan har bränt Koranen i ett invandrartätt bostadsområde och sagt att han vill förbjuda islam och utvisa en halv miljon muslimer. "Det bästa vore om det inte fanns några muslimer kvar på vår kära jord", säger han i ett You Tube-tal från 2018.

Riksdagsspärren i Danmark är två procent och opinionsmätningarna placerar Stram kurs strax över denna spärr.

– Det är första gången vi upplever något sådant här. På basen av de historier man hör är det omöjligt att tänka sig att en sådan person kan fungera som politiker, men det tycks inte ha någon effekt på den delen av väljarkåren, säger Christensen.

Han tror att de som tilltalas av Stram kurs är de väljare som tycker att invandringsdebatten hamnat i skymundan och som vill lyfta den igen. I nästan alla valrörelser sedan 2001 har invandrare och flyktingar varit huvudfrågan. Nu är det i stället klimatförändringar och sjuk- och hälsovård som engagerar väljarna.

Förutom Stram kurs ställer också ett annat, nytt högerextremt parti upp i valet: Nye borgerlige. De förespråkar bland annat totalt asylstopp. Också de väntas komma in i riksdagen.

– Men om man lägger ihop alla högerpopulistiska partiers väljarstöd så ligger det ändå under Dansk folkepartis resultat 2015, säger Christensen.

Det högerextrema partiet Stram kurs med partiledaren Rasmus Paludan väntas ta plats i folketinget om två veckor. – På basen av de historier man hör är det omöjligt att tänka sig att en sådan person kan fungera som politiker, säger Jacob Christensen. Bild: Ole Risbjerg/SPT

Digitalisering har gjort det lättare att ställa upp i folketingsvalet, säger Karina Kosiara-Pedersen. – Men det är inte ett demokratiskt problem, snarare tvärtom, säger hon. Bild: Joachim Rode/SPT

Dansk folkeparti rasar i valet

Den starkaste trenden i opinionsmätningarna är raset för det nationalistiska och högerpopulistiska Dansk folkeparti. I valet 2015 blev de landets näst största parti. Nu väntas partiet förlora nästan hälften av sina väljare.

Orsakerna är många. Dels har deras strikta invandringspolitik kopierats av andra partier och har inte längre monopol i frågan. Dels har deras huvudfråga – invandringen – inte varit lika dominerande efter flyktingkrisen 2015. Partiet har förlorat väljare både till de nya högernationalistiska partierna och till socialdemokraterna. Precis som i Finland och Sverige har socialdemokraterna i Danmark närmat sig de populistiska partierna när det gäller bland annat invandring i ett försök att fiska röster.

Nya partier knackar på dörren

En annan tydlig trend inom den danska politiken är fragmentering. Totalt ställer 13 partier upp i årets val och det är fullt möjligt att 11 av dem kommer in i folketinget, vilket är ovanligt många.

Digitalisering har gjort det lättare att ställa upp i folketingsvalet, säger Karina Kosiara-Pedersen, lektor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet. Det krävs inte längre omfattande kampanjer ute på gatorna utan namnunderskrifter kan samlas in via nätet. För att få ställa upp med ett parti i valet krävs, liksom i Finland, 20 000 namnunderskrifter.

Liksom i Finland och Sverige väntas Socialdemokraterna bli störst i det danska valet, men de utmanas av nya högerradikala partier som väntas ta plats i folketinget. Bild: David Kahr/SPT

Det har bland annat Klaus Riskær Pedersen lyckats göra, som nu för första gången ställer upp i valet med partiet med samma namn. Partiet saknar dock både medlemmar och styrelse, vilket väckt debatt.

Risken med att det blivit lättare att ställa upp i val är att politiken blir fragmenterad – ett splittrat parlament får svårare att agera. Men digitaliseringen utgör inget demokratiskt problem, snarare tvärtom, säger Kosiara-Pedersen.

– Om de här partierna når över spärrgränsen så är det väl inte ett demokratiskt problem, då är det väl snarare ett demokratiskt problem om det är svårt att bli uppställd. Det är ingen fara så länge partierna är demokratiska, utmaningen kommer med de extrema partierna.

Hon tror att Stram kurs haft stor nytta av att kunna värva väljare digitalt. Partiledaren Rasmus Paludan har också varit bra på att utnyttja medierna, säger hon.

– Medierna har haft svårt att bestämma hur de ska bevaka partiet. De måste bevaka nyhetshändelser, samtidigt som de inte vill sprida extrema uttalanden.

Kosiara-Pedersen tror att det röda blocket får möjlighet att bilda regering efter valet, men att valet är långt ifrån avgjort.

– Det blå blocket ligger efter i opinionsmätningarna, men Venstre (statsministerpartiet) är ett professionellt parti och under valkampen kommit med många förslag och initiativ. Jag tror att valet blir mer spännande än vad opinionsmätningarna ger uttryck för.