Nya ändringar i spaningslagarna – regeringen vill se brådskande behandling

Förslagen till spaningslagar har lämnats till riksdagen, och regeringen föreslår att den grundlagsändring som behövs ska godkännas i brådskande ordning. – Vi har redan länge legat efter andra länder och det lönar sig inte att söla längre, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå).

De föreslagna underrättelselagarna ska göra det möjligt att syssla med underrättelseverksamhet i ett tidigare skede än hittills – redan innan ett brott begåtts eller innan det går att rikta en konkret brottsmisstanke mot verksamheten.

Förutsättningen för de nya underrättelselagarna är att grundlagen ändras på den punkt där brev- och telefonhemligheten skyddas. Regeringen föreslår att grundlagen ska tillåta att man bryter meddelandehemligheten om det är oundvikligt "för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten". Det skulle också gälla "vid bekämpning av brott", inte bara "vid utredning av brott".

– Den militära underrättelseverksamheten ska följa med säkerhetsomgivningen, ge förhandsinformation om ett militärt hot och stödja andra myndigheter, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå), som säger att det i dagens läge är svårt att nå den kritiska digitala kommunikationen i spaningsverksamheten.

Under beredningen har regeringen bland annat preciserat utvärderingen av de grundläggande rättigheterna, listat kriterierna för när befogenheter finns, och gett mer befogenheter för den ombudsman som ska övervaka hur spaningen sköts.

FAKTA

Finland saknar underrättelselag

Underrättelselagarna består av flera delar – militär spaning, civil spaning, övervakningen av spaningen och en grundlagsändring – och här därför beretts av tre ministerier: Försvarsministeriet, Inrikesministeriet samt Justitieministeriet.

Motiveringen till lagarna är en bristfällig nuvarande lagstiftning, behovet av cyberspaning då meddelandetrafiken i huvudsak är digital, och det förändrade säkerhetsläget.

Vad är "allvarligt hot"?

Med allvarligt hot avses till exempel spionage eller främmande makters verksamhet som kan ska Finlands relationer eller ekonomiska intressen, hot mot grundläggande samhällsfunktioner och demokrati, hot mot många människor liv och hälsa som till exempel terrorbrott, eller hot mot internationell fred och säkerhet.

Spaningsmetoder föreslås också i lägen där Finlands krishanteringsoperationer är i fara, eller om det finns ett hot mot annan internationell hjälp som Finland bistår med.

Vilka nya befogenheter ges?

Förslaget ger nya befogenheter åt Skyddspolisen och Försvarsmakten. Till viss del är det de gamla befogenheterna i polislagen som gäller, men nytt är att man kan använda sig av platsspecifik hämtning av information, att kopiera meddelanden, och att stoppa ett meddelande för att kunna kopiera det eller hämta information om datatrafik i hemlandet och utlandet. Försvaret har i förslagen möjlighet att spana både utomlands och hemlandet, vilket rönt kritik. Det motiveras med att en verksamhet kan börja utomlands och fungera över gränsen.

Vad får ombudsmannen göra?

Underrättelseombudsmannen ska få information i realtid om alla beslut att använda underrättelsemetoder, rätt att närvara i domstolen när tillstånd ges, rätt att avbryta eller stoppa metoder, och rätt att beordra förstörande av material som inhämtats lagstridigt.

Enskilda medborgare som misstänker att de är föremål för spaning ska få klaga till ombudsmannen och be om en utredning. Ombudsmannen ska årligen rapporter om sin verksamhet.

Ombudsman med i domstolen

Minister Niinistö och inrikesminister Paula Risikko (Saml) försäkrar att det inte kan eller får röra sig om massövervakning. Kriterierna ska godkännas av tingsrätten – förutom att det finns ett undantag för akuta behov – och där har en inrättad underrättelseombudsman rätt att närvara.

Befogenheterna ska också tilldelas enligt principen att ingen annan metod är möjlig för att avvärja hotet.

– Man ska kunna påvisa vilken del av datatrafiken det rör sig om. Vi har dessutom stannat för en modell där sökkriterierna inte berör innehållet i meddelanden, så metoden berör säger lagstiftningsdirektör Hanna Nordström vid Försvarsministeriet.

Nytt utskott i riksdagen

Möjligheterna att bryta den grundläggande brev- och telefonhemligheten har kastat strålkastarljuset på hur de nya befogenheterna ska övervakas.

I lagpaketet föreslås en underrättelseombudsman, som ska vara oberoende men som väljs av regeringen för högsta fem år, och ett nytt utskott i riksdagen som ska övervaka spaningslagarna och konsekvenserna. Enskilda personer som misstänker att de kan ha varit föremål för spaning ska också få rätt att klaga hos ombudsmannen och pröva om det varit lagligt.

Oro för övervakningen

Professor Martin Scheinin benar ut övervakningen i ett blogginlägg i Perustuslakiblogi (grundlagsbloggen) och pekar där på att ombudsmannen ändå väljs av regeringen, utan att personens oberoende är kopplat till någonting annat.

Scheinin anser också att riksdagsutskottet kan bli en lättviktare.

– Riksdagen har till exempel inte tvångsåtgärder för att få dokument eller höra vittnen, skriver Scheinin.

Jusititieminister Antti Häkkänen (Saml) säger att riksdagens utskott kommer att ha breda befogenheter att få information.

– Utskottet har rätt att få all den information som behövs för övervakning. Vad gäller tvångsåtgärder så är det ett främmande begrepp – riksdagen är det högsta beslutande organet, och vi har inte sett ett behov av det. När riksdagen ber om information eller kallar in en person ska riksdagen få det, säger Justitieministeriets lagstiftningsdirektör Tuula Majuri.

Den person som föreslås bli ombudsman blir föremål för säkerhetsgranskning, och på riksdagens begäran kan också ledamöterna i utskottet bli det. Den utförs av Skyddspolisen, vilket också fått Scheinin att fråga sig om Skyddspolisen själv kan sovra i vem som ska övervaka Skyddspolisen.

– Skyddspolisen tar inte ställning till en persons pålitlighet eller bakgrund, det vore helt förbjudet. Skyddspolisen kan bara ta fram information, och beslutet fattas av den part som tillsätter ombudsmannen och väljer ledamöterna, säger Majuri.

Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) säger att det görs säkerhetsbedömning av underrättelseombudsmannen, och på riksdagens begäran också av de ledamöter som sitter i det övervakande utskottet. Bild: Antti Aimo-Koivisto

Brådskande eller inte?

Häkkänen understryker att brådskande ordning är ett förslag, men att det grundlagsutskottet som bedömer det. För att en grundlagsändring ska kunna göra under den här valperioden, det vill säga före riksdagsvalet våren 2019, krävs att fem sjättedelar av riksdagen röstar för det. I andra fall måste en grundlagsändring vila över val och godkännas även av nästa riksdag.

När det i höstas blev klart att lagarna når riksdagen först på det här årets sida hade Centerns gruppordförande Antti Kaikkonen sammankallat riksdagsgrupperna för att pejla läget. Då sade ha att ingen kategoriskt motsätter sig brådskande ordning.

Det största oppositionspartiet SDP har en nyckelposition, men har signalerat att allt beror på innehållet i lagarna.

SDP:s gruppordförande Antti Lindtman kommenterade på torsdagen enbart att lagpaketet kräver en noggrann genomgång, och att partiet inte utlovar något förrän utskottsbehandlingen är gjord.

Lika anser flera oppositionspartier, som nu kan ställa höga krav på innehållet. Om behandlingen i riksdagen drar ut på tiden minskar ändå trycket – i så fall blir skillnaden till att vänta över val ändå bara en fråga om månader.

Artikeln är korrigerad: För brådskande ordning krävs 5/6 majoritet i riksdagen.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33