Ny strategi för psykisk hälsa – "ska gynna produktiviteten"

Sami Pirkola, professor i socialpsykiatri vid Tammerfors universitet, överräckte den nationella strategin för psykisk hälsa till Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på tisdagen. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Finland lanserar en strategi för psykisk hälsa. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) lovar tilläggsresurser för att primärvården ska kunna ge hjälp och inte bara slussa personer vidare till den överbelastade specialistvården.

På tisdagen offentliggjorde Social- och hälsovårdsministeriet den nationella strategin för psykisk hälsa fram till 2030 och som en del av den ett program för att förebygga självmord. Sami Pirkola, professor i socialpsykiatri vid Tammerfors universitet, ledde expertgruppen som ligger bakom rapporten.

Den största effekten får vi genom att hjälpa folk att återgå till yrkeslivet.

– Psykisk hälsa är en bra mätare för hur hög standarden i ett välfärdssamhälle är, säger Pirkola.

Social- och hälsovårdsministeriet har i allt högre grad börjat betona en ekonomisk syn på hälsa. Enligt strategin ska också psykisk hälsa ses som en resurs.

– Det finns en klar koppling till produktiviteten. Det är av nationellt intresse att ta hand om finländarnas psykiska hälsa.

Sysselsättningsåtgärd

– Nästan 20 procent av befolkningen har någon psykisk störning. Men det som gör situationen speciellt allvarlig är att alla inte får vård, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).

Den psykiska hälsan hänger också ihop med regeringens planer på att höja sysselsättningen, vilket är centralt för att få de offentliga finanserna att gå ihop på lång sikt.

– Den största effekten får vi genom att hjälpa folk att återgå till yrkeslivet.

Enligt Kiuru erbjuder många kommuner så gott som ingen psykisk vård inom primärvården, utan slussar bara vidare personer till specialistvården där köerna är långa. Ministern anser att specialistvården ska få fokusera på allvarligare fall, medan man ska få snabb vård med låg tröskel inom primärvården.

– Jag talar om dagar, inte veckor eller månader.

Kiuru lovar också pengar för att genomföra strategin, och bland annat ska finansieringen av vårdområdena efter vårdreformen knytas till att de kan erbjuda psykisk vård. Hon lyfter också fram regeringens vårdgaranti, alltså att man ska få icke-brådskande vård inom sju dagar. Kiuru hoppas ändå att de som jobbar inom social- och hälsovården ska hitta lösningarna på problemen.

– Först försöker vi uppmuntra till åtgärder med hjälp av pengar, och sedan ser vi vad vi är tvungna att kräva genom lagstiftning.

En som instämmer i Krista Kiurus åsikter är riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP).

– Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv och därför är det oerhört viktigt att vi ingriper i ett tidigt skede innan problemen hopar sig, säger hon i ett pressmeddelande.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att psykisk hälsa hänger ihop med sysselsättningen. Bild: Erik Sandström/SPT

Kort utbildning räcker

Klaus Ranta, chef för ungdomspsykiatriska avdelningen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, säger att Finland gör ett väldigt bra förebyggande arbete, men att vården inte fungerar på bästa möjliga sätt.

– Unga ber själva om hjälp när de behöver det, men vi klarar inte av att svara på behovet. Om vi skulle få vården att fungera i ett tidigt skede så skulle vi komma väldigt långt, säger Ranta.

Han tror inte egentligen att det krävs så stora satsningar för att få till stånd en förändring. Skolorna, hälsocentralerna eller de sociala tjänsterna skulle kunna erbjuda hjälp i ett tidigt skede. Det handlar också om att kunna hänvisa personer till den vård de behöver.

– Det krävs inte att vårdarna har studerat i flera år. Det räcker med en utbildning som tar några dagar och att man sedan upprätthåller kunskaperna.

Enligt Ranta finns ett stort intresse för kunskaper om psykisk vård. Det viktiga är att lyckas hitta långsiktiga lösningar.

– Satsningarna måste vara permanenta. Det har gått mängder av resurser till att utbilda personer inom olika projekt, men sedan upphör vården när projektpengarna tar slut.

Läs också: Avhandling – personer med allvarlig psykisk ohälsa blir ofta utan hjälp

Klaus Ranta, chef för ungdomspsykiatrin vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, tror att många kan få den hjälp de behöver om man bara utbildar den personal som redan finns. Bild: Erik Sandström/SPT

Strategin för psykisk hälsa bygger på fem prioriteringar:

Psykisk hälsa som kapital: Psykisk hälsa påverkar livet som helhet och är också en resurs ur ekonomiskt perspektiv.

Barn och unga: Uppväxten har en stor inverkan på den psykiska hälsan under hela livet. Målet är att trygga barnens välbefinnande.

Rätt till psykisk hälsa: Alla har rätt till god vård, också på sitt eget språk. Därtill ska diskriminering och fördomar motverkas.

Tjänster enligt behov: Var och en ska tidigt få den vård som motsvarar ens behov. Det kräver flexibelt samarbete mellan tjänster som i dag är splittrade.

Ledarskap: Arbetet för psykisk hälsa måste styras systematiskt över olika förvaltningsområden. Det behövs också gemensamma mätare för att följa upp arbetet.

Det nationella programmet för att förebygga självmord är en separat del av strategin. Antalet självmord har minskat klart sedan 1990-talet efter en lyckad satsning på att förhindra självmord. Enligt programmet finns ändå ingen garanti för att den goda utvecklingen håller i sig.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning