Ny roll för företagshälsovården

Närmare två miljoner finländare har tillgång till företagshälsovård. De flesta får också sin primärvård den vägen. Hur går det för dem när vårdreformen blir verklighet?

Social- och hälsovårdsreformen påverkar också företagshälsovården. I framtiden ska landskapen ha ansvar för hela hälso- och sjukvården. Var placerar sig den i allmänhet välfungerande företagshälsovården på den nya spelplanen?

Från början var det meningen att företagshälsovården skulle koncentreras på arbetsrelaterade sjukdomar och förebyggande verksamhet, flunsor och förkylningar skulle skötas på hälsocentralerna.

Men under nedgången i början av 1990-talet drog många kommuner ned på sin hälsovård, och då blev företagshälsovården ett alternativ. Arbetsgivarna tyckte att det är bättre att utveckla företagshälsovården än att låta sjuka anställda köa till hälsocentralerna.

Och på den vägen är det, 80 procent av löntagarna – men alltså inte alla – omfattas av en företagshälsovård som inkluderar primärvård.

Företagshälsovården fungerar i allmänhet bra, aktörerna säger gärna att det är den bäst fungerande delen av den finländska primärvården.

Företagshälsovårdens kostnader, omkring 500 miljoner euro per år, betalas av arbetsgivarna. Folkpensionsanstalten ersätter en del av kostnaderna, finansieringen sker bland annat genom sociala avgifter som arbetsgivare och anställda betalar.

Företagshälsovården kritiseras för att den anses bidra till ojämlikheten inom hälsovården. Den som snabbt får sin vård via jobbet får en bättre vårdkvalitet än den som tvingas stå i hälsocentralens vårdkö.

Samtidigt kan man säga att om mer än en och en halv miljon finländare vårdas via sitt jobb så minskar trycket på vårdcentralerna. Men när anställningen upphör avbryts också vårdrelationen till företagshälsovården.

Inför social- och hälsovårdsreformen har Arbetshälsoinstitutet utarbetat tre modeller för hur företagshälsovården kunde se ut i framtiden.

I det första scenariot står företagshälsovården för de yrkesaktivas primärvård. Primärvården blir en obligatorisk del av företagshälsovården. Arbetsgivaren väljer vårdproducent, men den anställda har ingen valfrihet. Finansieringen kommer delvis från arbetsgivarna, delvis från landskapen och staten.

Det andra scenariot betonar företagshälsovårdens förebyggande roll. Sjukvården kvarstår, men enbart för arbetsrelaterade sjukdomar, övrig vård ges inom det allmänna systemet. Arbetsgivarna finansierar den förebyggande vården, landskapen primärvården.

I den tredje modellen fortsätter företagshälsovården som ett specialområde separat från det allmänna vårdsystemet. Arbetstagarna kan välja mellan företagshälsovården och den landskapsbaserade vården för sin primärvård. Finansieringen hålls åtskild från den övriga hälso- och sjukvården.

Institutet föredrar det andra scenariot, där företagshälsovården inriktas på förebyggande vård och yrkessjukdomar. Företagshälsovårdens styrka är att den fungerar i nära kontakt med arbetslivet.

Eftersom vårdreformen inte är på plats blir resonemanget om de olika scenarierna abstrakt. Då är det lätt att utgå från dagens situation med en välfungerande företagshälsovård och en inte lika välfungerande kommunal hälsovårdscentral.

Kan man räkna med att den landskapsbaserade vårdstrukturen kan absorbera alla dem som nu får sin primärvård genom företagshälsovården?

Arbetshälsoinstitutet vill alltså koncentrera företagshälsovården till arbetsrelaterade sjukdomar. I fysiskt påfrestande jobb går det säkert att göra den distinktionen. Men när det gäller olika slag av psykisk belastning är det inte lika enkelt, där måste människan ses som en psykosocial helhet där hela livssituationen påverkar välbefinnandet.

Oberoende av hur företagshälsovården länkas in i vårdreformen måste utgångspunkten vara att man inte kan slå sönder ett välfungerande system utan att ha garantier för att det nya systemet blir bättre.

Jorma Mäkinen vid Arbetshälsoinstitutet vill att förändringarna sker gradvis, men han säger också att ifall det på 2020-talet visar sig att vårdreformen inte fungerar så kan företagshälsovården lappa på bristerna på samma sätt som på 1990-talet.

Det verkar som en väl optimistisk uppfattning. Det som spolats bort i en oöverlagd reform kommer nog inte tillbaka.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning